Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Helhetssyn saknas i utredning om skolnedläggningar i Sundsvalls kommun

Artikel 48 av 75
Nedläggningshot mot skolor i Sundsvall
Visa alla artiklar

Annons

Sundsvalls kommuns värdeord är mod, öppenhet och helhetssyn och innebörden av dessa ska genomsyra all verksamhet i kommunen. Men just bristen på helhetssyn är det som präglar utredningen om skolnedläggningar.

Den 10 november publicerades två nya dokument inom ramen för utredningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort beräkningar av lokalkostnader och skolskjutsar och redovisar vad kommunen skulle spara på att gå på utredningens förslag att stänga ner lokala skolor i ytterområden och på landsbygden.

Problemet är att beräkningarna enbart utgår ifrån barn- och utbildningsförvaltningens plånbok och inte tar hänsyn till att besluten är kostnadsdrivande för andra kommunala enheter.

I beräkningarna antas exempelvis investeringsbehovet för Kyrkskolan vara noll kronor om barnen flyttas till Vibackeskolan, medan kostnaden för att ha kvar barnen på Kyrkskolan beräknas innebära en investering på 46 miljoner kronor, det vill säga en helt ny skolbyggnad.

Vad som inte nämns i utredningen är att Kyrkskolan är utpekad i Sundsvalls kommuns kulturmiljöinventering från 1999. Den ingår i området "Kyrkbyn" och inom detta område gäller högsta antikvariska hänsynstagande, vilket innebär att åtgärder på byggnader inom området måste utföras varsamt och inte får vara förvanskande.

Det är alltså inte möjligt att riva Kyrkskolan. Så oavsett om barnen blir kvar i Kyrkskolan eller inte så kommer kommunen att ha kvar kostnaden för att underhålla byggnaden.

De senaste åren har flera investeringar gjorts på Kyrkskolan. Installation av bergvärme, nytt ventilationssystem, nytt tak, nya fönster och så vidare. Vad är det som säger att det krävs en ny skola för 46 miljoner istället för att renovera och rusta upp denna kulturskyddade byggnad för låt säga 15 miljoner? Det förtäljer inte utredningen.

När det kommer till skolskjutsar räknar man återigen bara med de minskade kostnader som barn- och utbildningsförvaltningen får. Att Vibackeskolan saknar utrymme för föräldrar att lämna och hämta sina barn tar man inte hänsyn till. Inte heller att trafiksituationen på centrala Alnö redan i dagsläget är ohållbar i rusningstid. För utrymme för bilar lär behövas eftersom man planerar att ersätta bussåkande högstadiebarn från Ljustadalen med företrädesvis barn i åldern 6-9 år som bor långt från Vibackeskolan.

Även här är beslutet kostnadsdrivande för andra förvaltningar i kommunen, såsom exempelvis stadsbyggnadskontoret som kommer att tvingas till investeringar i nya trafiklösningar på Alnö.

Bristen på helhetssyn i utredningen är anmärkningsvärd. Om kommunen menar allvar med sina värdeord mod, öppenhet och helhetssyn, borde man ta modet och börja om från början för att se vilka olika alternativa lösningar som finns. Och sedan se vilka ekonomiska och mänskliga konsekvenser som följer av olika lösningar. Allt i en öppen dialog med föräldrar och medborgare.

Medborgare på Alnö

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel