Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Inkludering handlar om allas möjlighet att lära, delta i ett sammanhang och ha inflytande över sitt liv

Artikel 12 av 14
Nedläggningshotet mot specialskolorna
Visa alla artiklar

Nej Viktoria Jansson (M), inkluderingsprincipen, som du kallar den i ST 29 januari, är inte skadlig.

Inkludering handlar om allas möjlighet att lära, delta i ett sammanhang och ha inflytande över sitt liv. Ytterst handlar det om människors rätt att leva, lära och skapa vårt samhälle i gemenskap med andra.

Inkludering innebär att skolan ser till att elever med särskilda behov, till exempel barn med funktionsvariation, får vara delaktiga och vara i samma miljö som de andra eleverna, med så få begränsningar som möjligt. Det handlar alltså om att skolan både anpassar lärmiljön och undervisningsmetodiken till eleverna. För att skapa inkludering måste skolan utveckla sin organisation och pedagogik.

När en elev placeras i en klass utan att skolan tillmötesgår elevens behov i form av anpassningar och resurser så drabbas eleven negativt. Det är inte på grund av inkludering – utan på grund av bristen på inkludering.

Forskare med mångårig erfarenhet av inkludering anser med fog att uttryck som "inkluderingstanken har gått för långt" och "inkluderingstanken gör alla till förlorare" som förekommit i debatten om skolan, är bekymrande, problematiska och historielösa uttalanden.

Ett av problemen är att inkludering, som i aktuell debatt om specialskolornas vara eller icke vara, förringas till och blandas ihop med termen integrering som syftar till fysisk placering. Konsekvensen blir att att diskussionen handlar om fysisk placering och en idé om att kunna sortera ut elever med särskilda behov i olika skolformer. Det är en skadlig föreställning.

Inkludering hör samman med alla barns rätt att växa upp och leva i ett samhälle enligt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Det skola, kommun och politiker kan göra är att följa FN:s barnkonvention, som nu är lag, samt diskrimineringslagen och betrakta inkludering som en process för ökat deltagande, både socialt och i undervisningens innehåll genom en inkluderande verksamhet.

Av debatten om specialskolornas vara eller icke vara är det lätt att få intrycket att alla elever i behov av särskilt stöd har svårigheter att vistas i grundskolans klassrum. Detta är naturligtvis inte fallet. I själva verket är elever som har behov av särskilt stöd en ytterst heterogen grupp där möjligheten att lära jämte sina klasskamrater för de flesta elever och i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd, är en nödvändigt för att utvecklas. Barn lär av varandra.

Genom inkludering kommer elever utan funktionsvariation, inte endast utveckla en större förståelse för våra olikheter och empati, de kommer även för egen del gynnas av lärarnas ökade kunskaper om anpassningar av lärmiljöer och pedagogik liksom extra resurser i klassrummet.

Som politiker bör du Viktoria Jansson (M), liksom vår skoldirektör Urban Åström, förorda inkludering och verka för att utveckla en skola där alla elever kan vara delaktiga, både socialt och i utbildningens innehåll.

För allas lika rätt att leva, lära och forma vårt samhälle i gemenskap med varandra

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel