Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Kriser glöms ofta bort – det är synd när vi kan lära av dem

Den kris inom och omkring Svenska akademien, som började tidigt 2018 är nu (i maj 2019) över.

Den var omskakande och medförde sår och ännu oläkt osämja men samtidigt också stora förändringar till det bättre. Ganska snart är den historia i bland annat meningen att vi kan se tillbaka på den och kommentera den i termer av reformering och eventuella varaktiga förluster.

Samhällsutveckling har alltid innehållit kriser, som kan värderas på motsvarande sätt. För Sverige handlar det nog om ett plus-saldo som är större än exempelvis Tysklands. Framöver kan saldonas ordningsföljd ändras.

Kriser tenderar att falla i glömska. Ofta är detta synd, eftersom vi kan lära oss genom att reflektera över skeendena.

För några år sedan ifrågasattes Karolinska Institutets Lärarkollegium – en annan församling, som utser nobelpristagare (i fysiologi och medicin) – i samband med Macchiariniaffären. Rabaldret omkring detta skeende blev – totalt sett – mindre än i fallet Svenska Akademien.

Kriser tenderar att falla i glömska. Ofta är detta synd, eftersom vi kan lära oss genom att reflektera över skeendena. Ett antal historieverk – många under de senaste åren – bjuder på värdefulla reflektioner, som dessutom stimulerar till tankeutbyten.

För mig blev det här tydligt, när jag läste en artikel av historiedocenten och överintendenten på+ Forum för levande historia, Ingrid Lomfors (i Dagens Nyheter fredag den 15 maj 2019).

I sin artikel refererar Lomfors till en bok skriven av obstetrik-professorn Ulf Högberg, där han berättar bland annat om den Tysklandsfödde judiske obstetrikprofessorn Bernhard Zondek (utförlig referens i slutet av min artikel). Lomfors refererar också till en bok skriven av medicindoktorerna Götz Aly, Peter Chroust och Christian Proust (referens nedan).

Däremot behöver vi nu påminna om den humanitet och humanism, som präglade Alfred Nobels testamente.

Sammantaget visar de båda böckerna om nazist-tysk förföljelse av judiska läkare och svenskt ignorerande av försök att ge läkarna en ny chans i vårt land.

Det är knappast meningsfullt att uttala förkastelsedomar över de framträdande svenskar, som var ansvariga för behandlingen av Zondec och andra judiska läkare. Däremot behöver vi nu påminna om den humanitet och humanism, som präglade Alfred Nobels testamente och som bör vägleda de församlingar, som fattar beslut om nobelpris. Med sådana påminnelser kan vi undvika slagsida – nästan kantring – vad gäller senaste kris och – hartnär – omedvetenhet om något som borde ha blivit riktigt allvarliga kriser!

Bertil Lindström, Sundsvall

Referenser:

Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor: nazimedicin och läkare på flykt, Universus/Roos Tegner 2013 ISBN: 9789187439001.

Götz Aly, Peter Chroust & Christian Proust, Cleaning the Fatherland: Nazi Medicine and Racial Hygiene, Baltimore: Johns Hopkins University Press 1994 ISBN (1996): 9780801848247.

Läs mer av Bertil Lindström: Så kan tomrummet efter Sara Danius fyllas

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel