Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Kristna skolor – en tillgång eller ett problem?

I dagarna presenterades utredningen om framtiden för konfessionella skolor i Sverige. Utredningens förslag uppfylls redan idag av de kristna skolorna utan problem. Ändå fortsätter utbildningsminister Anna Ekström (S) med sitt budskap att konfessionella skolor ska begränsas och nya helt förbjudas.

Det är tydligt att utredningen har stora betänkligheter om ett förbud för konfessionella skolor är förenligt med konventionerna om mänskliga rättigheter. Men regeringen vill ändå genomdriva detta förbud. Den politiska agendan är viktigare än att värna om mänskliga rättigheter.

Utbildningsministern hänvisar till "problem" med konfessionella skolor, och verkar för stunden glömma bort att 99 procent av alla svenska elever går i skolor utan konfessionell inriktning. Svensk skola har många stora utmaningar att brottas med men är det verkligen de kristna skolorna, med mindre än en procent av landets elever, som är problemet?

De kristna skolorna hade 2019 bättre betygssnitt än de kommunala skolorna, större andel elever med godkänt betyg i alla ämnen, högre behörighet till gymnasiet och lägre skillnad mellan pojkars och flickors studieresultat än rikssnittet.

Elever från olika livsåskådningar, både religiösa av olika slag och icke-religiösa, och med vitt skilda kulturella och socioekonomiska bakgrunder möts på de kristna skolorna. De bryter den främsta segregerande faktorn i Sverige, nämligen boendesegregationen.

Eleverna beskriver att studieron är bättre och respekten för andras åsikter och livsåskådningar är högre än på de skolor där de tidigare gått.

De kristna skolorna bidrar också till en god integration. 39,1 procent av eleverna på de kristna skolorna hade utländsk bakgrund jämfört med 25,2 procent för de kommunala.

De flesta länder i Europa har kristna skolor i mycket högre grad än Sverige. De ser skolorna som en självklarhet och oproblematiska. Den svenska debatten är ur ett europeiskt perspektiv märklig. Den återspeglar Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder snarare än att problemet skulle finnas hos de kristna skolorna. Och just där ligger en poäng med de mänskliga rättigheterna – att skydda minoriteters rättigheter även när majoritetssamhället ser annorlunda ut.

Barnkonventionen ger enskilda rätt att driva skola och ger barn rätt till andlig utveckling och att få utöva sin tro. För att genomdriva ett förbud för konfessionella skolor verkar regeringen vara beredd att göra våld både på barnkonventionen och på EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

I en tid då många kommunala skolor i Sverige har stora utmaningar väljer utbildningsministern att lägga fokus på att stoppa den lilla minoritet av välfungerande skolor i landet som har en kristen inriktning. Ministern borde istället lägga energin på att lösa de problem som finns i de skolor där majoriteten av Sveriges grundskoleelever går.

Magnus Westergård, skolchef Ansgarsskolorna

Marie Flatebö, före detta rektor Kristna skolan Oasen

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel