Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kvinnohatet har ingen nationsgräns

"Diskussionen om att det handlar om etnicitet är förkastlig. Den visar också på en pinsamt bristande självinsikt om det svenska samhället", skriver S-studenters förbundsordförande Elin Ylvasdotter om debatten som blossat upp efter rapporterna om sexuella övergrepp i Kungsträdgården i somras.

Jag skulle kunna skriva en hel bok om män som har behandlat mig dåligt. Om hur männen har varit olika men alltid haft en gemensam nämnare och det är just att de varit män. Jag tänker på den kille som på en av Uppsalas många studentnationer tryckte upp mig mot en vägg och tog innanför min klänning. En kille som hade alla sina rötter i Sverige. En kille som är uppväxt med obligatorisk sexualundervisning och kvinnor i offentligheten men ändå betedde han sig som han gjorde.

Självklart påverkar den kontext vi är uppväxta i. Men när vi borde prata om hur vi kan bekämpa patriarkatet här och runtom i världen är folk istället väldigt fixerade vid att debattera skillnader, vilket är ganska ointressant när likheterna är tydligare och så många fler.

Kvinnohatet har ingen nationsgräns. Det som istället är intressant är att dra lärdomar av varandra. Vill man på riktigt bekämpa patriarkatet, och värnar man på riktigt kvinnors mänskliga rättigheter, är det mer väsentligt att diskutera gemensamma strategier än att dryfta om skillnader. Diskussionen om att det handlar om etnicitet är förkastlig. Den visar också på en pinsamt bristande självinsikt om det svenska samhället.

LADDA NER: Dala-Demokratens nya app från Appstore för Iphone eller i Google play om du har en telefon med Android

Fler debattinlägg hittar du här

Män har alltid misshandlat, våldtagit och försatt kvinnor i en paralyserande rädsla.

Om det är något samhällsproblem som känns hopplöst är det just mäns våld mot kvinnor. Att som kvinna inte våga vistas utomhus är ett demokratiproblem. Det innebär en reell inskränkning av kvinnors makt över sina egna liv. Glöm emellertid inte att de allra flesta våldtäkter, trakasserier och misshandelsfall sker av en man hon på något sätt har en relation till. En pojkvän, en kompis, en kollega, ett ragg från krogen. En man hon länge eller bara en stund har känt förtroende för.

Den farligaste platsen för kvinnor är hemmet. Hemmet som ska vara synonymt med trygghet.

LÄS MER - Göran Greider om övergreppen: Utgå från de flickor som kränks!

Så vad behöver vi göra? Viktigast just nu är kanske att fortsätta hålla debatten levande. Att fortsätta synliggöra mäns våld mot kvinnor. Att erkänna att detta är ett av våra största samhällsproblem, även i Sverige. Precis som Fatta Man skrev i Expressen den 13 januari behöver alla män från alla delar av samhället involveras i diskussionen om vilken slags manlighet och vilket samhälle vi vill ha. Det är slut på att lägga ansvaret på kvinnor att lösa manlighetens problem. Och det är slut på att se vissa mäns beteenden som individuella avvikelser och andras som ett kulturellt fenomen.

Vi kan åka till månen och ringa varandra från andra sidan jorden. Men mäns våld mot kvinnor fortsätter att existera.

Det är fascinerande hur man kan titta på en film som utspelar sig för 100 år sedan och ändå känna igen det våld och hot män utsätter kvinnor för. Med största sannolikhet kommer jag efter denna artikel få mejl från män som i ena meningen är arga på mig för att jag "vill släppa in så många invandrarmän med dålig kvinnosyn" för att i meningen efter hota med att våldta mig. Apropå brist på självinsikt.

Elin Ylvasdotter

Förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel