Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Läkarna behöver avlastas – dokumentationen måste minska

En sjukvård är inte starkare än sin svagaste länk.

Jag har sett ett arbetsliv fullt av kvalitetsdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.

Sitter du av möten utan att fråga dig om det är slöseri med tid? Går du på utvecklingssamtal även om de inte leder till utveckling och refererar till organisationens värdegrund utan att grubbla över om den säger något av värde? I så fall präglas ditt beteende av funktionell dumhet.

Förväntningar från omvärlden och krav från tillsynsmyndigheter gör det viktigt att visa att man är framgångsrik och har ryggen fri. Numera produceras mest styrdokument, policys och planer och inte produktivt arbete i gängse mening. Hur har vi hamnat där?

På en bondgård eller liten fabrik finns en återkoppling till vad som fungerar och inte fungerar. Allt detta kan man läsa om i boken ”Dumhetsparadoxen – den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar”.

Jämfört med många andra samhällen präglas det svenska främst av försiktighet, följsamhet, feghet och – som en följd av detta – förljugenhet. Dessa fyra F är centrala i offentlig verksamhet och samhällsliv.

Oavsett vad som är problemet i samhället, så sägs utbildning vara lösningen. Men det är inte på grund av att det är fler akademiker som utbildas som det går bättre. Utan det beror på att man brinner för något och är envis och samt har hög arbetsmoral.

Som exempel, i början på 70-talet fanns det cirka 8000 läkare i hela Sverige, nu finns det cirka 40000 läkare. Under den tiden har sett sjukvårdsbiträdena försvinna, undersköterskor har tagit deras plats samt att sjuksköterskor har legitimerats och på så sätt börja få samma krav som läkarna har haft på arbetsinnehåll och löneutveckling.

Den medicintekniska utvecklingen och den datoriserade informationstekniken har bidragit till oanade möjligheter till diagnostisk information som dränkt verksamheterna. Detta innebär att personalen och professionen dignar under en betydande informationsmassa som den mänskliga hjärnan i längden inte klarar av.

Om man då inte tycker sig få den kompensation för dessa högre krav söker man sig bort till bemanningsföretagen som kan sägas befria dem från allt som har med kvalitetsutveckling, styrdokument, strategier och planer att göra. De fast anställda som blir kvar i verksamheten får då axla hela den biten, de är de verkliga hjältarna.

Det som måste till är att dokumentationen måste minska och förenklas samt att diagnostiska beslutssystem eller artificiella intelligens-system måste utvecklas snabbt för att avlasta främst läkare i deras arbete.

Med ovan nämnda kan slutligen politiken fundera på varför Västernorrland i alla tider gått med underskott och har de högsta stafettkostnaderna i Sverige.

Adepten

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel