Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Lyssna på Åsa Wikforss - kunskap går visst att lära ut

Under mitt liv har den svenska kulturen ofta berikats med högklassig vetenskaplig litteratur. Denna har tagits väl emot i media. Författarna har alltså inte blivit nedvärderade – inte särskilt ofta ens missförstådda. Däremot har det inte varit särskilt stor del av befolkningen, som har tagit del av vad som erbjudits dem.

År 2017 publicerade Åsa Wikforss – professor i teoretisk filosofi (och nyligen invald i Svenska Akademien) – boken "Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender". Även om det 2019 kom en pocketupplaga av boken, gäller i huvudsak min karakteristik ovan också hennes bok. Den borde läsas – och förstås av betydligt fler människor, eftersom den kunskap som förmedlas är så angelägen och viktig!

Det är knappast några brister i själva pedagogiken. Wikforss har mycket väl skött ”den tredje uppgiften”, som består i att göra forskningsresultat begripliga för en stor allmänhet. Begripande förutsätter – och skall förutsätta – läsarnas ansträngningar. Dessvärre är det alltför många som ger upp innan de försökt anstränga sig.

Är det möjligt att få fler, som vill försöka förstå? Jag tror det! Min metod är att i texten söka upp och lyfta fram konkreta exempel på sådant, som hittills har fungerat mindre bra, men som borde kunna fungera mycket bättre! I slutet av min artikel anges boktitlar och ett referat i Sundsvalls Tidning liksom en del andra texter, som jag refererar till.

Bland allt viktigt i Alternativa fakta ser jag kapitel 5 – ”Kunskapen och skolan” – som det allra viktigaste. För min del blev Kapitel 5 en berättelse om ett stort antal felsteg i förhållande till vetenskapligt etablerade normer. De sistnämnda har förklarats i de föregående kapitlen. I det femte kapitlet används begreppet konstruktivistisk pedagogik, när Wikforss förklarar hur det svenska utbildningssystemet misslyckas allvarligt.

Isaac Newton (1642 – 1727) lyfte fram en viktig skillnad mellan människor och övriga djur: Människor lyckas ackumulera kunskaper. Med detta sker en kunskapstillväxt från generation till generation. Senare generationers människor ”kan ställa sig på tidigare generationers axlar”.

Ett viktigt tillägg till ackumuleringen är den intellektuellt styrda, medvetna och organiserade arbetsfördelningen. (Hos vissa djur finns arbetsfördelning, som baseras på att olika grupper under uppväxten ”programmeras” på olika sätt.)

Språket är inte sällan så dåligt att det inte går att förstå vad studenten försöker säga.

Ackumulering av kunskap förutsätter fungerande utbildning, där yngre elever lär sig av äldre lärare. För att utbildning skall fungera behövs kommunikation, bland annat med ord och meningar. Här är det viktigt att elever och lärare förstår varandra. I Alternativa fakta (sid 169 -170 i pocketupplagan) berättar Åsa Wikforss om en egen erfarenhet där kollaps skulle ha kunnat inträffa:

”En av mina huvuduppgifter under de senaste femton åren har varit att vara kursansvarig på kurs i teoretisk filosofi och handleda kandidatuppsatser. I takt med att tiden gått har alltmer av handledningstiden behövt läggas på rena språkrättningar. Det handlar inte om att polera språket … utan att få dem att skriva fullständiga meningar utan meningsbyggnadsfel … Språket är inte sällan så dåligt att det inte går att förstå vad studenten försöker säga. ...”

En universitetsstudent har en förhistoria från olika skolstadier till och med gymnasium. Under dessa stadier behöver en del av tiden användas för ansträngningar att lära eleven att behärska språket. Andra delar av tiden behöver användas för att ta del av och komma ihåg fakta, förstå sammanhang etcetera.

Konstruktivismens huvudidé tycks emellertid vara att klara av kunskapsutvecklingen utan att tillämpa Newtons tes om att ”senare generationers människor ställer sig på tidigare generationers axlar”.

Under ungefär ett halvsekel har svensk lärarutbildning och central styrning av det svenska skolväsendet i hög grad präglats av konstruktivistiskt tänkande. Åsa Wikforss refererar till pedagogikprofessorn Jonas Linderoth (Alternativa fakta, sid 173): ”… Han beskriver hur han på lärarhögskolan fick lära sig att de nu ’var på väg ur en mörk tidsålder där pedagogiken präglats av missförståndet att läraren kunde förmedla kunskap …”

Åsa Wikforss fortsätter: ”Kunskap, fick de lära sig, är inte något man kan lära ut, utan något som individen själv konstruerar ...”.

I anslutning till 1994 års läroplan – för det obligatoriska skolväsendet, de frivilliga skolformerna etcetera – citerar Åsa Wikforss Skolverket (Alternativa fakta, sid 173):

”En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär ...”

Åsa Wikforss refererar också till forskare i andra länder, till exempel E. D. Hirsch, professor emeritus i utbildningsvetenskap, University of Virginia (Alternativa fakta, sid 175 - 176). Hirsch har konstaterat en korrelation mellan entré av konstruktivism och fallande studieresultat i olika länder. Hirsch lyfter särskilt fram Frankrike. Hirsch pekar också på ett annat viktigt resultat: ”...De barn som kommer från en utsatt bakgrund faller mycket mer än de som kommer från en privilegierad bakgrund...”

Kapitel 3, ”Tänkandets skevheter” blev särskilt intressant för mig, eftersom jag kände igen ett eget försök att brottas med ett besläktat problem. Ordet ”önsketänkande” ligger nära vad det handlar om. Det finns faktiskt metoder att mäta (rentav kvantifiera) önsketänkande.

Avsnitten ”Bekräftelsebias” och ”Det politiskt motiverade tänkandet” (Alternativa fakta, sid 93 – 114) är det relevanta i boken. Mitt försök publicerades som kommentar (”Värderingar och verklighetsuppfattning”) i Ekonomisk debatt 1979, sid 225.

Nu hoppas jag att ytterligare några av tidningens läsare finner det värt att anstränga sig med att läsa "Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender" av Åsa Wikforss.

Bertil Lindström

Referenser:

Hirsch, E.D. (2016): Why knowledge matters. Harvard Education Publishing Group.

Holmlund, Susanne (24 februari 2019): ”Hotet mot kunskapen växer – så finner du sanning och kunskap i vår tid: ’Sök de goda skälen och tro det du hör.’ Sundsvalls Tidning.

Linderoth, J. (2016): Lärarens Återkomst. Natur & Kultur.

Lindström, Bertil (1979): ”Värderingar och Verklighetsuppfattning.”, Ekonomisk debatt, Årgång 7 (1979) nr 3, sid 225.

Skolverket (2003): Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001 – 2002. Skolverkets rapport 221

Wikforss, Åsa: Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender, Fri tanke 2017 (pocketupplaga 2019). ISBN (pocketupplagan): 978-91-87935-89-3

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel