Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Missvisande att mäta vårdkvalitet och effektivitet med "pinnar" – och det kortar inga vårdköer

Regionen står inför besparingstider. Detta på grund av att kostnadsutvecklingen på vård ökar – och enligt dåvarande regiondirektör Anders Sylvan går det inte att stoppa. Så åtgärden måste istället bli ”att skära ned på vården utan att minska på personal, annars kommer det att behöva göras ännu mer drastiska åtgärder i framtiden” fortsätter Sylvan i samma sammanställning.

Det första förslaget som man väl får säga redan var ganska drastiskt fick tack och lov stort motstånd. Då beslutade man att istället ta in hyrchefer, som man väl måste kunna kalla konsulterna, som ska få vården på fötter.

Vad hände med kostnadsökningen för hyrpersonal? Är det inte längre en kostnadsökning jämfört med om man skulle haft fast personal? Och vad händer med de 71 miljoner extra som regionen får nästa år, som följd av ”den hittills största satsningen på välfärden i Sverige” enligt regeringen?

Det verkar som att man vill fortsätta att backa sig ur denna svacka i regionen. Ungefär som att besparingarna 2015 inte på något sätt ledde framåt väl?

Den största anledningen till detta belysande är att jag befarar att detta kan leda till försämrad vård för alla personer i vår region som behöver den.

I Region Västernorrland är det ju tänkt att vi ska arbeta utifrån det övergripande ekonomiska styrsättet "balanserat styrkort". Ett beprövat styrsätt som om rätt använt ska leda till att man får ekonomisk effektivitet genom att involvera medarbetare och invånare.

Dock har jag mött allt från att regionpolitiker inte vet vad det är vi använder till att chefer tycker att det är ointressant med "balanserat styrkort". Det blir också tydligt att man i chefsstaber långt från kärnverksamheter har gissat vad medarbetarna vill eller vad patienterna önskar, vilket ju inte är idén med styrsättet.

Men främst är det nog så att enhetschefer i vården inte har tid att arbeta med medarbetarnas engagemang kring "balanserat styrkort". Det här att det inte finns någon egentlig ekonomisk styrning i praktiken (alltså i kliniken) brukar även visa sig när revisorerna ska säga sitt.

Vårdens kvalitet och effektivitet mäts fortfarande med de ökända ”pinnarna”. Det är lika missvisande mätningar nu som det alltid varit och jag törst säga att man inte kommer att korta några vårdköer framöver genom att titta på "pinnarna". Men det får nog högre chefer i staberna att tro att de har någon slags koll.

Vi har nyligen på min mottagning kommit fram till att vi ska försöka välja egna mål att arbeta mot eftersom vi vet att det ger bättre arbetsglädje än att jaga pinnar. Det finns också beprövad erfarenhet och forskning som tyder på att det är det enda som kan förbättra effektiviteten på enhetsnivå. Det vill säga, att arbeta mot egna mål kan i slutänden ge chefen bättre statistik att visa ”uppåt”.

Detta var en glimt av hur man kan förstå att vården inte ska styras uppifrån och ned, utan tvärtom.

Marianne Melander, överläkare psykiatri

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel