Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Mittuniversitetet: Regeringen måste jämna ut obalansen mellan äldre och yngre lärosäten

Vi vill att regeringen jämnar ut obalansen mellan äldre och yngre lärosäten, mellan utbildning och forskning. I den forskningspolitiska propositionen som snart presenteras har man en utmärkt möjlighet att göra rätt!

Fler än någonsin vill studera på Mittuniversitetet. Drygt 84 000 personer ansökte vid någon av våra tre ansökningsomgångar i år. Under 2019 var motsvarande siffra 67 000, vilket gör oss till ett av de universitet som visar den största procentuella ökningen. Därmed borde kanske allt vara frid och fröjd.

Men, det är det inte.

I regeringens historiska satsning på 1,7 miljarder kronor till högre utbildning i coronakrisens spår missade man nämligen helt att koppla forskningspengar till de nya utbildningsuppdrag som slogs fast.

Det här är allvarligt då det försvårar för oss att säkerställa utbildningarnas forskningsanknytning och kvalitet.

Att statliga forskningsmedel dessutom sedan länge har fördelats utifrån gamla traditioner har missgynnat nya universitet och högskolor, dit Mittuniversitetet räknas. Det här exemplet är tyvärr lika aktuellt i dag som för ett år sedan: de fem nya universiteten i Sverige utbildar en fjärdedel av alla lärare, sjuksköterskor och psykologer i riket. Samtidigt erhåller samma fem universitet bara sju procent av de sammantagna forskningsanslagen. Orimligt.

Vi vill ta ett ökat ansvar för att utbilda fler inom bristyrken, men vi vill också stärka den vetenskapliga grunden för till exempel skola, vård och omsorg och då behövs fler forskarutbildade lärare och mer forskning. Högkvalitativ forskning kan faktiskt utföras oavsett om lärosätet är stort eller litet, gammalt eller nytt.

Med ett nationellt helhetsgrepp i sin kommande proposition kan regeringen bättre möta samhällsutmaningarna genom forskningsbaserad kunskap, ökad innovationsförmåga, säkrad kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är dags att slå in på en annan väg nu – och vi vill se:

­■ Ökad betoning på direkta anslag till lärosätena och mer balanserad fördelning av anslagen till forskning.

­■ Stärkta resurser för forskningsanknytning, särskilt i relation till professionsutbildningar.

­■ Nationella och lokala satsningar för att främja små forskningsmiljöer kopplade till samhällsutmaningar inom hälsa, välfärd, digitalisering, klimatomställning, demokrati och jämställdhet.

Högre utbildning skall baseras på vetenskap och då är det också av yttersta vikt att svensk forsknings- och utbildningspolitik hänger ihop – att de utgör två oupplösliga sidor av samma mynt.

Så ser det inte ut i dag. Vår verksamhet blir i stället en underutnyttjad resurs på grund av ett system som ger oss väsentligt sämre förutsättningar att bedriva högkvalitativ forskning och som i sin tur ger oss sämre förutsättningar att hjälpa till exempel skola, vård, omsorg och näringsliv med de utmaningar de står inför.

Vi må vara ett av de yngre universiteten, men varför ska det hindra oss från att spela en viktig roll när Sverige strävar vidare mot att bli en ledande kunskapsnation?

Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet

Peter Nygårds, styrelseordförande Mittuniversitetet

Håkan Wiklund, prorektor forskning Mittuniversitetet

Eva Dannetun, prorektor utbildning Mittuniversitetet

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel