Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Olyckliga historier med kommunala bolag i Sundsvall

Det vilar nästan något vidunderligt över den olycka som verkar häfta vid Sundsvalls kommuns olika försök att bilda bolag inom olika branscher. Hur man än bär sig åt så verkar det köra ihop sig på det ena eller andra sättet.

Nu senast i raden har vi det helägda kommunala bolaget Skifu där en vd har slutat på egen begäran men ändå får ett avgångsvederlag på 13 månadslöner! Som om han fått kicken? Detta erhåller han via en uppgörelse med bolagets ordförande.

Sedan har vi Logistikparken vars vd fick behålla jobbet trots ett kompakt misstroende från personalen – inte minst den kvinnliga. Här fick vd:n behålla jobbet tack vare att ordföranden verkade "känna på sig" att det inte låg någonting bakom personalens klagovisor. Detta trots att hon inte ens hört de klagandes version! Den kvinnliga personalen fann då för gott att säga upp sig.

Sist (eller först) i raden så Näringslivsbolaget, där en enväldig ordförande gjorde processen kort med både den kvinnliga vd:n och ytterligare två i den ursprungliga ledningsgruppen. Utan vidare spisning och utan stöd från sin bolagsstyrelse!

Det är som vore det förgjort. Eller att man har en himla otur med rekryteringarna?

Man måste verkligen ställa sig frågan hur allt detta kommer sig?

Alla dessa tre "händelser" har, trots att de skiljer sig åt, en gemensam nämnare i att det är politiskt tillsatta och styrda bolag. Och att de verkar djupt förankrade i olika synsätt om manligt och kvinnligt – där manliga prejudikat verkar komma i första rummet.

Frågan som då smyger sig in är naturligtvis om kompetensen att driva aktiebolag inte finns hos stadens politiska ledning? Det är ju de som ytterst är de som ansvarar för och utser bolagsledningarna?

Är det helt enkelt så att kompetensen att driva ett bolag är övermäktigt för en "vanlig" lokalpolitiker? De allra flesta politikerna är ju trots allt sprungna ur helt andra sammanhang än aktiebolagens mäktiga styrelserum.

Eller ligger bristerna på något annat plan? Är regelverken för krångliga? Saknas utbildning? Bör man i så fall säga ja till att driva bolag över huvud taget?

Jag förstår såväl lockelsen i att komma bort från krångligheter, stelbenthet och evinnerliga voteringar i den politiska vardagslunken och tron och hoppet att friheten uppe i de högre sfärerna inte skulle innehålla några begränsningar. ”Äntligen ska det bli åka av!” Dessutom slipper man ju mycket av offentlighetens granskning och offentlighetsprincipen! Nog så viktigt, kanske?

Alltså prövar man att blanda ganska friskt i bolagsbildandet med det mer otvungna partiumgänget där du är du och bror är bror, med det mera strikt lagreglerade i aktiebolagslagen och liknande.

De här blandformerna blir sällan riktigt bra – och inbjuder till korruption.

Kanske är det saker som Sundsvall nu får lära sig; ”the hard way”. När logistikparken ska betalas får man innerligt hoppas att inte priset blir orimligt högt för de framtida skattebetalare som sist och slutligen ska stå där med börsen.

Tomas Melander, regissör och tidigare teaterchef

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel