Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Prästskogen vid naturreservatet Haverö strömmar har förvandlats till ett kalhygge

Hösten 2019 publicerade Sveriges biskopar "Ett biskopsbrev för klimatet". Det handlar om klimatförändringarna som förstör vår jord och om vårt ansvar för att rädda den. Där beskrivs den klimatpåverkan som orsakas av jordbruk och skogsskövling och att klimatförändringen måste hejdas på både lokal och universell nivå.

I brevet uppmanas kyrkans församlingar, stift och nationella nivå att låta en teologiskt reflekterad syn på skapelsen prägla den ekonomiska förvaltningen av aktier, skog och mark för att minska klimatpåverkan och påskynda klimatomställningen.

Samtidigt som brevet kom ut kalhöggs kyrkans egen skog – Prästskogen − vid naturreservatet Haverö strömmar och Kyrksjön i västra Medelpad. Vi undrar därför hur biskoparnas uppmaning i praktiken påverkar förvaltningen av kyrkans skogar. En stor kalavverkning vid ett naturreservat är resultatet av det beslut som fattats, vare sig den teologiska reflektion som nämns i Biskopsbrevet har ägt rum eller ej.

Tack vare miljörörelsens kamp sade regeringen på 1980-talet nej till kraftverk vid Haverö strömmar. Idag är området naturreservat med avverkningsförbud.

I reservatet ingår inte Prästskogen. Där har under hösten 13 hektar skog avverkats av kyrkan och förvandlats till ett kalhygge med enstaka träd och högstubbar. Det gränsar delvis mot reservatet och Kyrksjön, där en tunn remsa av träd sparats. På hygget finns flera plastband med texten Miljö − Naturvård – Hänsyn.

Vid bedömningen av skogen har Skogsbiologerna AB:s metod för naturvärdesinventering använts. Där ser man främst på strukturer. Av 19 hektar avverkningsanmäld skog undantogs 5,7 hektar och klassificerades som nyckelbiotop. Resten ansågs vara trivial och avverkningsbar.

I och med kalavverkningen ödelades 5 hektar av Prästskogen omedelbart intill reservatet. Skogen hade högt kulturvärde och var delvis en naturskog och en grön länk mellan nyckelbiotopen vid Sörströmmen och Prästbodarna – Prästbordets egen fäbod. Länken underlättade artspridning och bidrog till biologisk mångfald. Hela området borde därför ha skyddats som en frivillig avsättning och hänsyn borde ha tagits till att skogen hörde ihop med reservatet som har så stor betydelse för turismen. I och med avverkningen har hela området vid Kyrksjön och reservatet ödelagts för generationer framåt och entrén från söder till reservatet består nu av ett stort kalhygge.

Härnösands stift äger så stora arealer skog att man lätt hade kunnat välja att avverka där det hade varit till mindre skada. Och om man tvunget måste avverka i Prästskogen kunde hyggesfritt skogsbruk ha använts.

Enligt Biskopsbrevet utgörs en fjärdedel av människans klimatpåverkan av utsläpp från jordbruk, skogsskövling och andra förändringar i markanvändningen. Därför måste de direkta utsläppen minskas och skogsskövlingen hejdas.

Varför skriver biskoparna ett biskopsbrev om klimatet om det inte ska tillämpas på kyrkans egna skogar? Klimatkrisen är här och nu och skogsskövling i Norrlands inland påverkar klimatet lika mycket som den gör någon annanstans.

Björn Abelsson, ordförande Naturskyddsföreningen Västernorrland

Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarnas Samorganisation

Margareta Ericsson, Älvräddarnas Samorganisation och före detta Aktionsgruppen Rädda Haverö strömmar

Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen

SVAR DIREKT:

Härnösands stifts egendomsförvaltning har en hög ambition när det gäller naturvård. Inför vare avverkningsplanering görs en naturvärdesinventering för att identifiera skyddsvärda biotoper. Drygt nio procent av den totala skogsmarksarealen har undantagits från skogsbruk för att skydda höga naturvärden. Det är nästan dubbelt så mycket som krävs enligt vår certifiering. Vi tycker att det är viktigt med en god förvaltning av Svenska kyrkans skogar.

Egendomsförvaltningen i Härnösands stift var med och aktivt medverkade till naturreservatet Haverö strömmar och Kyrksjön när det bildades 1991. Inför avverkning i Haverö gjordes en naturvärdesinventering och 13,3 hektar bedömdes ha låga naturvärden och avverkades därmed. Vi undantog 5,7 hektar som vi klassificerade som nyckelbiotop.

Härnösands stifts egendomsförvaltning arbetar tillsammans med de andra stiften på en gemensam handlingsplan för klimatomställning. Den länkar också länka in i Svenska kyrkans gemensamma måldokument för klimatarbetet. Startskottet på detta arbete var ett klimatseminarium i fjol. Biskoparnas uppmaning att låta en teologiskt reflekterad syn på skapelsen prägla den ekonomiska förvaltningen av kapital aktier, skog och mark - för att minska klimatpåverkan och påskynda klimatomställningen – var just vad mötet syftade till.

Skogsbruket är det viktigaste klimatredskapet vi har i Sverige enligt en rapport utgiven av Skogforsk, som är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Skogen bidrar i klimatarbetet på två sätt. Träd som växer tar upp koldioxid ur atmosfären och lagrar det i biomassan. Träd som avverkas blir produkter som kan ersätta användningen av fossila råvarukällor. Enligt uträkningar binder ett års tillväxt i Sveriges skogar mer än tre år av landets utsläpp av koldioxid. Förutsättningen är alltså, att skog växer, avverkas och nyplanteras. Rapporten lyfter förädlingen av skogsprodukter som ett viktigt led i utfasningen av fossila material. Genom den svenska exporten av skogsprodukter bidrar vi även till omställningen i andra länder.

Ett aktivt hållbart skogsbruk är därmed ett bidrag till klimatarbetet.

Max Enander, stiftsjägmästare Egendomsförvaltningen i Härnösands stift

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel