Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Skär ned på byråkratin – låt pengarna gå till vården!

Annons

Enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) statistik ökade andelen sjuksköterskor med 2,28 procent under åren 2010–2017. Under samma tid ökade antalet chefer och administratörer inom kommuner och landsting med 35,87 procent.

Är det därför vårdpersonal tvingas lägga en allt större del av sin arbetstid på att mata det byråkratiska monstret med faktaunderlag och statistik?

Hur ser det ut i vår region? Svällande administration trots att vårdplatserna minskat drastiskt? Vad görs för att komma tillrätta med att vårdpersonalen flyr och bemanningsföretagen får en allt större del av våra skattepengar?

Ju mer marknadslösningar får härja inom det offentliga, desto mer byråkrati och chefer. När ett köp-/säljsystem infördes inom vården för många år sen, bäddades för alltmer ”outsourcing” av verksamheter.  Man började leka affär mellan olika enheter inom en och samma organisation.

Så har det gått som det gått. Med en alltmer uppsplittrad offentlig sektor i hela landet på ett otal olika utövare – olika former av sjukvårdsbolag, riskkapitalbolag, stiftelser, organisationer av olika slag - har också kontrollapparaten, byråkratin, svällt. Samtidigt har man i stor utsträckning släppt greppet om samhällets planering.

Som exempel kan vi ta primärvården, där jag själv arbetat i många år.

Vårdcentralerna placerades ursprungligen i större bostadsområden, med naturlig närhet till många människor, och i centralorter på landsbygden. Befolkningen förväntades besöka sin närmaste vårdcentral för sjukdomstillstånd som inte var helt akuta, liksom för förebyggande hälsovård. Vi hade en allmän kunskap om arbetsplatser, skolor och förskolor inom distriktet och fick med åren även en god kännedom om de sociala förhållandena som rådde i området.

Förutom läkare, distriktssköterskor och undersköterskor fanns sjukgymnast, arbetsterapeut samt tillgång till kurator, psykolog, barnmorska och medicinska sekreterare. Vårdcentralens chef fanns på plats, samarbete mellan de olika yrkesområdena gav en bred kompetens till gagn för patienterna.

Är vården bättre nu, när denna struktur slagits i spillror, bland annat genom LOV, lagen om valfrihet, som öppnade upp för privata aktörer? Även omorganisationer och åtstramningar inom hela vårdkedjan har gjort sitt till, att vårdpersonal som jobbar kvar fått en alltför pressad arbetssituation och tillgången till vård blivit mer ojämlik.

Akutmottagningar i regionerna överbelastas med patienter som borde tas om hand av primärvården, som dessvärre är hopplöst underdimensionerad. Att vår region nu minskar planerade primärvårdssatsningar är huvudlöst, liksom att överföra miljoner från en kötyngd slutenvård.

En svällande byråkrati tycks verkligen inte vara någon garanti för att lösa vårdens problem vad gäller att behålla kompetent personal, korta köer eller få primärvården på fötter. Hur vore det, att söka lösningarna där kunskapen finns om de verkliga behoven? Hos de anställda. Inte på högavlönade byråkraters skrivbord.

Pengarna till vården!

Eva Rudström, pensionerad distriktssköterska

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel