Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Skolförslaget i Sundsvall går i konflikt med forskningen

Artikel 36 av 42
Nedläggningshot mot skolor i Sundsvall
Visa alla artiklar

Annons

Flera debattartiklar har pekat på att förslaget om ny skolstruktur för Sundsvalls kommun är problematiskt då det saknar stöd i relevant forskning.

Det står tydligt i projektdirektivet att arbetet ska ligga på vetenskaplig grund, vilket känns självklart då det handlar om stora beslut kring våra barn. Vid en närmare granskning verkar kritiken tyvärr vara befogad. Att lägga ned små skolor och skapa större skolor går tvärtemot rådande internationell forskning.

Låt oss ta några exempel:

Tryggheten för eleverna är avsevärt större i små skolor, vilket påverkar deras självförtroende och självkänsla. Miljön på mindre skolor ger förutsättningar att undvika anonymitet och således bättre möjligheter att skapa trygghet, särskilt för elever ur socioekonomiskt svagare grupper. Skolstorleken verkar också ha störst betydelse för de små barnen då dessa generellt upplever större trivsel på små skolor (Skolverket 1996, Cotton 1996, Adolfsson 2014, Doepel 2017).

Det är statistiskt säkerställt att elever på större skolor generellt har en högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp jämfört med hur det ser ut på mindre skolor. Studier visar att genomströmningen, det vill säga andelen elever som slutför sin grundskoleutbildning med godkänt resultat, är signifikant högre på mindre skolor jämfört med större (Lee & Burkam 2003, Leithwood & Jantzi 2009).

Skolstorleken påverkar även föräldrarnas nöjdhet och känsla av att kunna påverka sina barns skolgång. Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är större än i stora skolor, vilket har ett positivt samband med elevernas prestationer. Elever som gått på små skolor klarar sig ofta bättre i sina fortsatta studier än vad elever från stora skolor gör. Vidare kan vi konstatera att lärare vid små skolor visar en mer positiv inställning och ett större ansvarstagande för elevers lärande, än lärare vid större skolor – (Reeves 2008, Adolfsson 2014).

Och hur är det då med ekonomin? De här små skolorna kostar väl mycket pengar och är det inte bland annat därför utredningen föreslår nedläggning? I den här frågan finns inte lika många studier och forskningsresultaten är inte heller entydiga. Men det går inte att säga att större skolor per automatik skulle vara mer kostnadseffektiva än små, vare sig samhällsekonomiskt eller för den enskilda kommunen (Williams 1993, Marklund 2000, Steifel et al 2000, Leithwood & Jantzi 2009).

Om kommunen ska sträva efter en långsiktigt hållbar skolstruktur, borde alltså tryggheten och småskaligheten vara i fokus, i stället för centralisering och storskalighet. Argumenten för sammanslagning till större skolor håller inte om vi beaktar barnperspektivet och relevanta forskningsresultat.

Det är avgörande att våra folkvalda beslutsfattare är medvetna om detta inför beslutet angående ny skolstruktur.

Laura Brander, filosofie doktor och pedagogisk sakkunnig

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel