Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Skriftligt ordningsomdöme – ännu ett ovetenskapligt stolpskott inom skolområdet

Annons

När ska vi få politikerna att förbättra skolan med förslag som är vetenskapligt förankrade? Förslaget att införa skriftliga ordningsomdömen är ännu ett stolpskott inom skolområdet. Visst är beslut i riksdagen ett demokratiskt redskap som ska respekteras, men obegripligt likafullt att beslut inte grundar sig på forskning eller beprövad erfarenhet utan bara på tyckande och symbolvärdesförslag.

Viktiga frågor för skolan, som jag med en dåres envishet hävdat, är lärarbristen och sorteringen av grundskolans elever.

När skolan befriades från ordnings- och uppförandebetyg byggde det heller inte på forskning, men för den skull behöver man väl inte återföra detta och tillämpa frånvaro av forskning. Skriftliga ordningsomdömen får inte bli ännu ett byråkratiskt moment i skolan som inte kommer att få praktisk betydelse. Hoppas innerligt att Anna Ekström (S) kan manövrera i departementet så att detta förslag läggs i papperskorgen.

Viktiga frågor för skolan, som jag med en dåres envishet hävdat, är lärarbristen och sorteringen av grundskolans elever. Varför kommer inga konkreta förslag på dessa två för skolan avgörande områden?

Mitt svar är att skolan har försatts i en besvärlig sits genom beslut utan forskningsanalys!

1. Lärarbristens främsta orsak är den statliga frånvaron att ekonomiskt upprätthålla anständiga lärarlöner som jag hade på 70-80-talet. Kommunalt ekonomiskt ansvar har tvingat ner lärarlönerna och sänkt statusen och ointresset att bli lärare. Enda lösningen är ett statligt ansvar för skolans ekonomi. Hur svårt kan det vara?

2. Segregationen av våra barn i grundskolan är en skam för svensk skola och forskningen visar att detta ger en försämrad kunskap bland svenska grundskoleelever. Kommunaliseringen och friskolereformen 1992 är nu besvärande att ta sig ur. Politiker vågar inte nu ta bort föräldrars fria val till sina barn. Försök pågår med att göra skolvalen obligatoriska (tester visar att detta inte fungerar) och lottning av platser till skolor (inte speciellt populärt men bättre än obligatoriskt val, etcetera). Förslag finns i legio men som vanligt utan forskningsgrund.

När ska våra politiker våga ta dessa två områden på allvar och fatta beslut på forskningsgrund? Jag är besviken men kan inte sluta engagera mig, för utbildning är vår framtid och skolan får inte fortsätta vara en experimentgård för forskningsfria idéer om skolan.

Dum Spiro Spero!

Stig Sundqvist, filosofie magister

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel