Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Skrota principen om att eftersträva stora skolor och låt närheten styra – för elevernas hälsa

 
Skolnedläggningarna i Sundsvall
Visa alla artiklar

Sundsvalls kommuns mål om förbättrad hälsa bland unga rimmar inte med den pågående centraliseringen av skolan. Psykisk ohälsa bland unga ökar kraftigt i Sverige och dessa problem har stark koppling till stora skolor och minskad friluftsaktivitet.

Sundsvalls kommun har nyligen beslutat om en "styrande princip" där stora skolor ska eftersträvas. Detta ligger bakom aktuella nedläggningar av mindre skolor ute i byar och bostadsområden, och utbyggnad av mer centrala skolor. Förutom att denna princip leder till större skolor blir det också längre skolväg för många elever, vilket ger längre skoldagar och därmed mindre tid och ork över till friluftsaktiviteter.

Elever som blir av med sin byskola tvingas till passiv skolskjuts istället för att promenera eller cykla till skolan. Till råga på allt har de stora centrala skolorna inte mycket mer än asfalt omkring sig vilket förvärrar bristen på stärkande naturintryck.

S:t Olofsskolan är en av de centrala skolor som byggs ut. Kapaciteten ökas nu rejält till cirka 800 elever i de yngsta årskurserna. Skolan ligger alldeles intill Bergsgatan (E14). Hur påverkas egentligen elevernas fysiska hälsa av Europavägen just utanför? Trafiken till och från skolan kommer dessutom troligen att öka med ökande antal elever.

I sitt dokument Luftföroreningar (2020-04-01) har kommunen själv pekat ut Bergsgatan som ett exempel med kraftiga luftföroreningar. Där fastslås också att barn är extra känsliga på grund av snabbare andhämtning och mindre lungor, som dessutom är under utveckling.

Bergsgatan har en mätstation för halter av PM10 i luften, det vill säga partiklar mindre än 10 mikrometer i diameter, som bildas vid till exempel vägslitage. Miljökvalitetsnormen för denna form av luftförorening är ett dygnsmedel på 50 mikrogram/kbm. Ett av Sveriges 16 miljömål, Frisk Luft, sätter motsvarande gräns till 30 mikrogram/kbm. Världshälsoorganisationen WHO har inget gränsvärde eftersom varenda partikel som andas in har negativa hälsoeffekter – och barn är alltså extra känsliga.

Data från Bergsgatans mätstation under 2020 visar att miljökvalitetsnormen överskreds 37 dagar (30 skoldagar) och miljömålsgränsen överskreds 82 dagar (58 skoldagar). 58 skoldagar motsvarar 31 procent, så nästan var tredje skoldag uppmättes högre partikelhalter än miljömålsgränsen – och barn är alltså extra känsliga.

Det finns för övrigt många andra hälsofarliga luftföroreningar som är relaterade till biltrafik, till exempel kol- och kväveoxider, men dessa mäts inte vid Bergsgatan.

Om kommunen menar allvar med sina mål om förbättrad hälsa bör den styrande principen om minsta skolstorlek skrotas, och ersättas av en princip om närhet till skolan. Då skulle sannolikt både fysisk och psykisk hälsa förbättras för kommande generationer.

Hälsovårdare

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel