Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Traditionella medier kastar paj på digitala kanaler – de har inte längre monopol

SVT och redaktörer i traditionella nyhetstidningar har inte längre ensamrätt som plattform för politisk kommunikation. Det är bra för demokratin eftersom åsikter och perspektiv på samhällsfenomen inte behöver ”godkännas” av en redaktion för att bli publicerade.

Sociala medier som plattform för politisk debatt, som Youtube, är också mer modernt och effektivt för medborgarkommunikation enligt tung kommunikationsvetenskaplig forskning. Detta eftersom det blir en interaktiv kommunikationsprocess där mottagarna av informationen också får möjligheten att kommentera och reagera.

Envägskommunikation som nyhetstidningar och tv-sändningar erbjuder, är på så vis inte lika demokratiskt lagd som interaktiv kommunikation, om man talar ur ett kommunikativt perspektiv.

I Sverige är vissa åsikter (god)kända och andra är på den onda sidan. Digitala medier är inte sällan onda eftersom opinionsbildning för kärnkraft finns där.

Åsiktskonsensus, som de goda traditionella medierna agendasätter inom klimat- och energipolitik, har utvecklats till vad som allt mer kan likställas med kriterier för religion. Andra, onda åsikter replikeras därför med pajkastning och också vägran att ens debattera. Känslor får oftare större rum i debatten än sakpolitisk diskussion, fakta och forskning.

Nu har kärnkraft kommit upp på agendan igen, eftersom Sveriges koldioxidutsläpp minskade drastiskt under dess uppbyggnad i Sverige under 80-talet. Man är på den goda sidan om man kritiserar kärnkraften, eftersom en sovjetisk sådan anläggning med bristande säkerhetssystem urartade under 80-talet.

Nu har den spännande miniserien kommit vid namn Chernobyl som väcker känslor, och därmed bidrar ännu mer till just känslor, alarmism och dramatisering i klimat- och energipolitiken, i stället för sakpolitisk diskussion utifrån fakta och forskning.

”Hur påverkar vi attityder, känslor och i bästa fall beteenden hos mottagarna av informationen?” är en central frågeställning inom kommunikationsvetenskapen. SVT och traditionella nyhetstidningar i Sverige har haft monopol på detta tidigare.

Nu när de digitala medierna konkurrerar har traditionella medier tappat förtroendesiffror och prenumeranter över tid, vilket är förödande ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv där anseende och reputation är huvudsakliga begrepp.

Traditionella medier anklagar en del bloggar och Youtube-kanaler, med mera, för att vara högerextrema eller klimatförnekare, eftersom de har ett annat samtalsklimat i miljö- och energipolitiska diskussioner än de traditionella mediernas mer alarmistiska och dramatiska inslag i ämnet.

Riskerar de svenska traditionella mediernas strategi för pajkastning att förminska deras anseende och därmed konkurrenskraft ännu mer?

Oskar Lindroth, kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet

SVAR DIREKT:

Hej Oskar!

Tack för ditt inlägg! Jag känner inte igen mig i den pajkastning som du beskriver. Tvärtom är vi på Sundsvalls Tidning – och många traditionella medier med oss - måna om en fri och livlig debatt, vilket till exempel publiceringen av ditt debattinlägg visar.

Utvecklingen inom mediebranschen är verkligen spännande, och det har hänt väldigt mycket de senaste åren. Svenska nyhetsmedier åtnjuter högt förtroende bland allmänheten. Enligt SOM-institutets årliga undersökning har 80 procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för våra nyhetsmedier. Samma studie visar att den generella trenden är att förtroendet för medier ökar – liksom förtroendet för journalister. Det senare har inte varit så högt sedan mätningarna startade för 15 år sen.

Sedan dess har sociala medier slagit igenom med kraft. Att fler personer har tillgång plattformar för att diskutera och debattera är positivt för det demokratiska samtalet. Att sociala medier är viktiga kanaler för våra unga slås fast i en nyligen genomförd studie av Statens medieråd fast. Studien visar också att det är just etablerade, välkända medier som unga har störst förtroende för när det kommer till nyhetsrapportering.

Med vänlig hälsning

Karin Näslund, chefredaktör Sundsvalls Tidning

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel