Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Vi måste få ett slut på "valfriheten" – ingenting har förbättrats efter privatiseringarna

Jag har haft den osannolika turen att få en lägenhet! Så nu har jag börjat packa, gjort flyttanmälan, och så vidare – och så måste jag ju även fixa ett elabonnemang. Jag ska alltså välja ett av cirka 140 elhandelsföretag, alla med flera varianter på avtal. En sökning på elpriskollen gav 565 resultat... Vilket elände!

Energimarknaden är en djungel av olika företag, som i en del fall är samma men med olika namn, enligt varningslistan på Svensk Handel.

Statliga Konsumenternas Energimarknadsbyrå har publicerat en lista över de som fått flest klagomål.

Sedan finns det förstås certifierade elbolag, som "vill kvalitetssäkra och visa att de följer 17 kundlöften". Löjligt! Det är självklart att det inte borde finnas någon som helst samhällsnödvändig verksamhet som inte är "certifierad"! Vem av oss kan klara sig helt utan el?

Tänk så mycket enklare – och i längden billigare – det skulle vara om hela elmarknaden var reglerad, det vill säga statlig/kommunal, med en och samma ägare till elnät och elleveranser, ett och samma pris för elen (åtminstone regionmässigt) i hela landet! Då skulle alla dessa anställda och företag kunna ägna sig mer åt samhällsnytta i stället för att trixa med avtal som de flesta av oss finner det svårt att sätta sig in i.

Nu gäller ju den så kallade valfriheten – inte bara elmarknaden, utan även till exempel skola och vård.

Den ena skandalen efter den andra uppdagas dock. Skolpengen, det vill säga våra skattepengar, hamnar i skatteparadis långt utanför Sverige.

Enligt Skolvärlden är det heller inte ovanligt att en rektor numera begär "referenser" på elever som söker sig till dennes skola! De vill förstås undvika extra kostnader för elever med särskilda behov. På ren svenska kallas detta diskriminering. Vems valfrihet?

Hälsocentraler läggs ner för regioner måste spara i budgeten, samtidigt som nätläkare håvar in pengar. Hur hamnade vi där? Och vad får vi i stället?

Det känns faktiskt inte så bra att vända sig till ett aktiebolag för att få hjälp med mina hälsoproblem. Jag vill så ses som patient, inte som en kund. Men snart tycks nästan all primärvård vara privat. Valfrihet?

Pensionssystemet är ju en annan skandalös fråga. Måste man bli expert på fonder för att trygga sin ålderdom? Varför ska man få pensionen utbetald från så många olika håll? Det är ju sjukt! Klart att det också kostar.

Och vad har hänt med övriga avregleringar? Finns det något område där privatiseringar varit positiva – alltså för andra än för ägarna och alla nya mellanhänder? Posten, järnvägen, apoteket... Det skulle bli så mycket bättre med denna "valfrihet", men det har det ju inte!

Summan av kardemumman är att det inte är din och min valfrihet det handlar om, utan kapitalägarnas ökade tillfällen att lägga vantarna på våra surt förvärvade inkomster, och våra skattepengar – en aldrig sinande kassako.

Vi måste få ett slut på detta! Kejsaren är ju naken!

Christine Vaple

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel