Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Stora vinster om städernas vägnät anpassas för cyklism

Annons

I Utrecht, Hollands fjärde största stad, bor cirka 330 000 människor. Det sägs att antalet cyklar är fler än antalet invånare. I innerstaden är det cykel som gäller, såväl under rusningstid som vid andra tider. Kollektivtrafiken har täta turer medan privatbilism är enstaka undantag i trafikflödet.

Morgontrafik i holländska Utrecht.

Alla cyklar – män som kvinnor, unga som gamla. Farten är hög, ingen bär cykelhjälm, man litar på att alla kan hantera sina fordon. Trafiklederna är i första hand anpassade för cykel med väl tilltagna cykelbanor på båda sidor om vägen och plats för buss i mitten. Man har avstått från att bygga stora trafikleder för bil som genomkorsar stadens centrala delar.

Cyklandets effekter för folkhälsan är synliga med blotta ögat. BMI-måtten ser ut att hålla gränsvärdena.

Konstrasten mot Västernorrland är påtaglig. Det är mer bilåkning i till exempel Sundsvalls och Härnösands centrala delar än i den betydligt större holländska staden. Västernorrland tillhör också de län som har allra störst problem med övervikt och relaterade sjukdomar i Sverige, enligt rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 som Folkhälsomyndigheten gett ut tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det borde gå att lära sig något av Utrecht, vilket också forskning visar. I artikeln "Ut med den naiva teknikoptimismen – in med optimistisk teknikrealism" (DN 190603) skriver docenten i miljö- och energisystem Fredrik Wikström från Karlstads universitet om att stimulansåtgärder för miljön måste vara effektiva. Han tar exemplet att batteriet till elbilen Audi E-tron, med effekt på 95 kWh skulle räcka till att ladda upp 190 elcyklar (500 W).

Undersökningar visar att den genomsnittlige elcyklisten minskar sin bilkörning med drygt fem mil per vecka. Skattesubventionen går dock till den dyra elbilen (samtidigt som bensinbilar kan bli mer bensinsnåla).

Även tidsförlusterna jämfört med bil har visat sig vara "överkomliga". Enligt en forskningsrapport skulle 75 procent av de Stockholmsboende kunna cykla till jobbet inom 30 minuter, om de kunde utnyttja vägarna till fullo.

Även mindre städer har mycket att vinna på att utveckla förutsättningar för cykeln som transportmedel, menar Wikström. Om resurser satsades för att anpassa städernas vägnät för cyklism skulle stora vinster bli märkbara: minskning av utsläpp, luftföroreningar och buller tillsammans med ett förbättrat hälsoläge.

Västernorrland är vintrigt, backigt och blåsigt, kan det invändas. Det blåser säkert motvind i Utrecht också, men om cykeln endast används under sommarhalvåret är ändå mycket vunnet.

Turisten

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons