Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkarförening: Höga kostnader för inhyrd personal – lösningen är att utbilda egna läkare

Artikel 6 av 12
Stafettprojektet som blev en flopp i Västernorrland
Visa alla artiklar

Annons

Region Västernorrland brottas med höga kostnader för inhyrd personal. Mittmedia har den senaste veckan skrivit om problemet i fyra artiklar, men diskuterar vare sig bakomliggande orsaker eller konkreta lösningar utan använder riktade frågor som inte ifrågasätter felaktiga beslut.

Läkarbristen beror främst på att samtliga regioner under det senaste decenniet inte utbildat tillräckligt många specialister, skriver Lars Rocksén, för styrelsen i Ångermanlands Läkarförening. Foto: Isabell Höjman/TT

Insatser och logik det senaste decenniet har haltat betänkligt. Redan 2010 klagade Regionen på kostnader för inhyrd personal, när beloppet ”bara” var 100 miljoner kronor. Sedan dess är beloppet fyrdubblat till cirka 450 miljoner trots massiva insatser.

Problemen försökte man lösa genom att dra ned verksamhet och flytta den till redan överbelastade enheter med sviktande arbetsmiljö.

När besparingsförslagen presenterades konstaterade Ångermanlands Läkarförening att åtgärderna sannolikt inte skulle ha avsedda effekter. Risken var att stora delar av vården skulle fungera sämre med ökat behov av inhyrd personal och stigande kostnader samtidigt som kvaliteten skulle minska. Detta är nu en realitet och anledningen till att det finns hot om nya nedskärningar.

Problemet handlar i sin enklaste form om underbemanning. Istället för att ha egen personal tvingas regionen hyra in vikarier, vilka är dyrare än fast anställd personal. Läkarbristen beror främst på att samtliga regioner under det senaste decenniet inte utbildat tillräckligt många specialister.

Läkarutbildningen är inte klar efter universitetet, utan det krävs ytterligare minst sju års praktik ute i verksamheten för att bli färdig specialist. Ansvaret för att utbilda specialistläkare ligger helt på regionerna.

De 40-talister som pensionerats mellan 2005 och 2015 har inte ersatts, utan man har hoppats på att rekrytera redan färdigutbildade läkare. Utbildar man inga specialister finns inga att anställa.

Lösningen är att faktiskt utbilda egna läkare. Regionledningen hävdar att utbildning enbart är en kostnad som det inte finns pengar till. Ett extremt kortsiktigt resonemang som absolut inte är värdigt en organisation med en omsättning på närmare tio miljarder, mer än 5000 anställda och uppdraget att ta hand om vården för 250 000 människor. De delar av organisationen som har tagit sitt utbildningsansvar har idag ett minimalt behov av inhyrd personal.

Regionen behöver ta arbetsgivaransvar och korrigera avsaknad av lokalt beslutsmandat för att återskapa en fungerande organisation med fokus på kompetensförsörjning och arbetsmiljöproblem. Politiker behöver ta ett mer långsiktigt ansvar än de fyra år mandatperioden innebär, och förstå att personalen är en resurs där det krävs investeringar som ibland kan ta ett decennium innan man kan skörda frukterna.

Det kommer att ta tid att reparera det bristande förtroendet för Regionen och vårdapparaten som de senaste årens fullständiga avsaknad av ledarskap och ologiska beslut har orsakat. Det är helt enkelt inte acceptabelt att sänka kvaliteten på vård som erbjuds enbart för att man tidigare har fattat felaktiga beslut. Det finns klokare lösningar.

Vi kan bättre.

Lars Rocksén, för styrelsen i Ångermanlands Läkarförening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons