Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mindre än ett år kvar till valet – få tror att politikerna kan lösa dagens problem

Annons

1918 beslutade Riksdagen om allmän och lika rösträtt i Sverige. Jämnt ett sekel efter den svenska rösträttsreformen känns det angelägnare än någonsin att diskutera demokratins villkor och behovet av att vitalisera folkstyret.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Samtalsklimatet hårdnar. Dialoger avstannar. Främlingsfientligheten växer. Allt fler tvivlar på politikens möjligheter att göra skillnad. Unga är intresserade av politik, men har inget förtroende för partierna. Politiker hotas och trakasseras. Förtroendevalda lämnar sina uppdrag i högre och snabbare takt än någonsin. Spänningarna mellan stad och land är tydliga. Populismen, ropen på de enkla lösningarna och de starka ledarna, tar allt hotfullare form.

För Plus-kunder: Framtidstanken ger ut skrifter om Norrlands framtid

Det finns säkert många förklaringar till den här bilden. Enskilda politiska skandaler. En alltmer komplex politisk verklighet. Globaliseringen. Växande ekonomiska klyftor. Känslor av utanförskap.

Men frågan är om den övergripande slutsatsen inte är denna: Väljarna tror inte att politikerna kan leverera lösningarna på dagens problem. Och politikerna har inte kunnat övertyga väljarna om motsatsen.

Möjligen är detta inte politikens kris, utan ett haveri för den partistruktur som formade den representativa demokratin i Sverige under det förra seklet. Och därmed sätten att angripa politiska spörsmål. Det är kittlande att göra jämförelsen med militären, kartan och terrängen. Ni vet – om de inte stämmer överens så är det kartan som gäller. Och dagens politiska terräng har verkligen förändrats. För att bara nämna fyra saker:

1. Avståndet till våra politiker har växt. För drygt 50 år sedan hade 200 000 personer ett politiskt förtroendeuppdrag. Ännu i slutet av 1980-talet hade 75 000 svenskar ett politiskt uppdrag. Idag är det 36 000.

2. Partierna är inte längre några folkrörelser. De politiska partierna har förlorat en miljon medlemmar sedan slutet av 1980-talet, blivit trängre och alltmer toppstyrda.

3. Nya folkrörelser föds. Digitala kampanjer som #metoo och miljörörelser uppstår och sprider sig blixtsnabbt, och skär rakt igenom alla partier.

4. Blockpolitiken dödar. Illusionen att det finns – eller till varje pris måste finnas – två block som intensivt konkurrerar om makten blockerar konstruktiva lösningar på politiska frågor som varken har en borgerlig eller en rödgrön lösning.

För Plus-kunder: Sverker Olofsson på Framtidsbaren: "En 80-åring på skoter en kall dag i Vännäs går rakt in i riksnyheterna"

Hundra år efter demokratins genombrott är dess villkor och möjligheter viktigare att debattera än någonsin tidigare. Det är mindre än ett år kvar till valet 2018. Fler måste få möjlighet att påverka. Fler måste känna sig delaktiga. Fler måste formulera visioner. Fler måste ges möjlighet att förverkliga drömmar. Om inte kommer populismen att växa ytterligare.

Tankesmedjan Framtidstanken kommer i vinter att uppmärksamma demokratin med tre temakvällar på Knaust i Sundsvall. Start den 30 november då Olle Wästberg, ordförande i Demokratiutredningen, utifrån sin nya bok ”Folkstyret i rädslans tid” på Framtidsbaren tecknar demokratins nya och stora utmaningar. 

Kjell Carnbro

Tomas Melander

Jerker Sjödin

Lena Sjödin

Framtidstanken

Läs också:

Debatt: Demokrati är inte liktydigt med fred och humanitär rättsordning

Tomas Melander: Samtalet om Sundsvalls utveckling har spårat ur – den låga nivån hotar demokratin

Sofia Mirjamsdotter: Respektera de demokratiska spelreglerna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons