Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Deckarvandring i Axbergs fotspår

Ystad har Wallandervandringar, så varför skulle inte Sundsvall kunna gå i Johan Axbergs spår?
På fredagen ledde Jonas Moström Sundsvallsbor i miljöer där hans deckare utspelar sig.

Annons

Sedan 2004 har många Sundsvallsbor följt Sundsvallpolisen Johan Axberg och hans bäste vän, läkaren Erik Jensen, på jakt efter mördare i främst Sundsvall. Och många gånger har de nog känt som om de själva varit med, eftersom böckerna är rika på Sundsvallsmiljöer.

Mycket dramatik har ägt rum på Sundsvalls sjukhus, där Jensen arbetar. Där har Axberg blivit skjuten och jagat mördare genom stängda avdelningar, där har Jensen själv försvunnit i kulverten och i "Stryparen" var hela sjukhuset isolerat under en snöstorm. Men under Svenska Deckarfestivalens sista dag var det i Axbergs fotspår läsarna vandrade, ledda av Deckarfestivalens ordförande Tomas Melander och Jonas Moström själv, som anknöt till platserna med små avsnitt ur böckerna.

Utgångspunkt var förstås Hirschska huset där Axberg bor i många av böckerna. I sin lägenhet på tredje våningen står han ofta vid fönstret och ser ut över torget. Han upplever årstiderna, ser fabrikerna bolma, barnen leka i Vängåvan och byggjobbare ta kaffepaus. "Det var ett skådespel för hans trötta själ. Trots det som hänt pågick livet som vanligt", skriver Jonas Moström i "Rymd utan stjärnor".

– Och i "Svart cirkel" ser Johan en person rusa genom Vängåvan mot bussterminalen. Sedan får han larmet. Det är en dramatisk situation, säger Jonas Moström.

Då har rockstjärnan Rick Jonsson blivit skjuten på Hotell Knaust. Rummet han hittas i var Axbergs gamla vardagsrum, eftersom han bodde där under den tid hotellet var ombyggt till lägenheter. Som av en händelse bodde faktiskt Jonas Moström där själv när han gjorde sin AT-tjänst som blivande läkare på Sundsvalls sjukhus. Innan dess bodde han i Haga, där familjen Jensen också bor i böckerna.

Varje dag vandrar förstås Axberg längs Storgatan till och från polishusets "smutsbruna fasad" med tankarna på det senaste mordet. I "Evig eld" är Storgatan avspärrad och Sara Jensen sätter knappnålar på en karta när hon följer 1888 års stadsbrand och finner en skrämmande överensstämmelse med den nutida pyromanens härjningar. Mittuniversitetet, polishuset, GA-kyrkan. "Om min teori stämmer är nästa ställe pyromanen slår till på kasinot eller Kulturmagasinet", tänker hon.

Kasinot är för övrigt en av Jonas Moströms favoritmiljöer.

– Här blir man registrerad på bild, och då kan mördaren ha varit där fast man inte vet vem han är, säger han.

Busstorget glimtar förbi då och nu, på parkeringen vid Kulturmagasinet står Johans Saab ibland och på Bankgatan bor han i de senare böckerna med flickvännen Carolina och sonen Alfred.

Svenssons bar vid torget är Johans och Eriks stamställe. Där träffas de om onsdagarna, dricker öl, fyller i V 5-kuponger och utbyter förtroenden om jobb och privatliv, Där gör även vandringen halt.

– Sundsvall är som en kittel mellan stadsbergen. Hamnområdet var kargt när jag bodde här, och bolmande fabriker står mot de stora sekelskifteshusen. Dramaturgiskt är det en bra stad, som förr kallade Norrlands Chicago, säger Jonas Moström.