Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den nya meritpoängen främjar flit och hårt arbete

Annons

En skola som ställer höga krav är en skola som skapar möjligheter. Det grundläggande felet i den svenska skolpolitiken har länge varit att Jantelagen fått för stort utrymme. Elever har inte uppmuntrats tillräckligt att anstränga sig och göra sitt yttersta, vilket har missgynnat såväl de mer studiemotiverade eleverna som de från hem med låg studievana. En jämlik skola ställer höga krav på alla elever. Det är därför glädjande att alliansregeringen styrt in på en väg som gör att flit och hårt arbete lönar sig bättre. De nya reglerna med meritpoäng för antagningen till högre utbildning är ett exempel på detta.

Grundtanken med de nya reglerna är att den som väljer att läsa en krävande kurs i exempelvis främmande språk eller matematik ska ges lön för mödan och kunna tillgodoräkna sig ett antal extrapoäng vid ansökan till högre utbildning. Detta uppmuntrar fler gymnasieelever att välja en kurs som är krävande och skapar på så vis en motvikt till den trend vi tidigare sett - att många av rent taktiska skäl väljer att läsa kurser som ställer lägre krav. Helt enkelt för att det gav mer lättförvärvade poäng.

De flesta talar numera om kvalitet i såväl debatten om skolväsendet som den om den högre utbildningen. Det är bra, men den som menar allvar måste inse att kvalitetsarbetet måste inkluderas i alla delar, och på alla stadier, av utbildningen. Tydliga utvärderingar i form av nationella prov, betyg och skriftliga omdömen för att resurser ska kunna sättas in där de som mest behövs är viktiga delar i detta. Men lika viktigt är att incitament som motiverar alla elever att göra sitt bästa finns på plats. I detta finns ingen motsättning, utan motivation och stöd måste gå hand i hand.

Kritiken mot reglerna kring meritpoäng riktas ofta mot att äldre studenter, som av naturliga skäl inte gått i den nya gymnasieskolan, har en automatisk nackdel i konkurrensen med sina yngre kollegor. Det är naturligtvis beklagligt att en grupp missgynnas så, men det är svårt att helt undvika att någon drabbas när nya regler införs i olika sammanhang. I gengäld brukar dock äldre studenter ha en fördel på högskoleproven, så de kan med andra ord ta sig in lättare den vägen. Det jämnar sannolikt ut sig slutändan och är därför ingen stor sak.

Vad det i grunden handlar om är istället huruvida vi ska ha ett skolsystem som inte ställer några som helst krav på eleverna, eller om vi ska ha ett system som ställer höga krav på alla elever och som på så sätt är inkluderande. Vi i Kristdemokratiska ungdomsförbundet och Kristdemokratiska studentförbundet vet vad vi tycker. Flit ska löna sig. Ska det vara så svårt?

Kalle Bäck

Ordförande Kristdemokratiska studentförbundet

Aron Modig

Vice ordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons