Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den otroliga historien om Viktor Rydberg

Garanterat har du hört något av Viktor Rydberg. Kanske sjunger du honom varje jul.

Annons

Författaren stoppade ofta in dikter i sina romaner. En dikt ur Vapensmeden, skriven 1891, omarbetades till min favoritjulsång, Betlehems stjärna eller Gläns över sjö och strand.

Näst högst på topplistan över kända Rydbergverk ligger Tomten, som SVT sänder varje julafton. Snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken.

Under sin storhetstid var liberalen Rydberg Sveriges mest betydande författare. Hans romaner utspelade sig i historiska miljöer men diskuterade aktuella, ofta brännande ämnen.

Singoalla är den olyckliga kärlekshistorien mellan en 1300-talsriddare och en rom. Före Katitzi var Singoalla Sveriges mest kända romska romanfigur.

En annan bok väckte skandal för sin mycket självständiga syn på kristendom. Den troende Rydberg pläderade tidigt för religionsfrihet och att skilja kyrkan från staten.

Viktor Rydbergs levnadsbana var helt osannolik. När mamman dött i kolera förlorade pappan sig i spriten. Barnen hamnade hos fattigvården. Rydberg skickades runt mellan fosterhem och fick börja försörja sig själv när han var 13. Han gav privatlektioner samtidigt som han själv gick i skolan.

På sitt första journalistjobb fick Rydberg skriva några följetonger. De blev hans första romaner.

Han var en nervöst och ytterst opraktiskt lagd person. Men till hans stora lycka pysslade människor om och höll ordning på honom. Viktigast var S A Hedlund, hans chef på Handelstidningen i Göteborg.

Utan Hedlund hade det inte blivit någon författare av Rydberg. Det räcker inte bara med begåvning.

Hela livet plågades Rydberg svårt av skrivkramp. Men S A Hedlund såg vad som behövdes. Varje dag på tidningen i över 20 år satte han igång Rydberg. Han peppade, han pushade. Rydberg bodde hemma hos familjen Hedlund, det blev lättast så.

Via Hedlund, som även var liberal politiker, kom Rydberg in i politiken. Han satt i riksdagen 1870-72.

Hedlund var en ledande kraft i Göteborgs samhällsliv. Han var drivande i den föreläsningsverksamhet som med tiden blev Göteborgs universitet.

Där ordnade Hedlund jobb åt Rydberg som föreläsare i kulturhistoria. Han hoppades att Rydberg skulle må bättre där än på tidningen.

Tyvärr plågades Rydberg ännu mer av det nya jobbet. Dagstidningens tempo hade ändå begränsat hans nojande. Nu fick ångesten mycket mer spelrum. Men föredragen blev populära och Rydberg blev berömd.

På toppen av sin karriär anlitades han för att skriva körkantatet till det stora firandet av Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877. Han valdes in i Svenska Akademin och flera andra kungliga akademier.

1884 fick Rydberg en personlig professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Han hade aldrig doktorerat. Men högskolan var privat, och kunde strunta i de statliga reglerna för professurer.

I Stockholm blev han omhändertagen av den liberala politikern Ernst Beckman, som flyttat till det nya området Djursholm. Det var sin tids gröna vågen för konstnärer och intellektuella med moderna, radikala idéer. I Djursholm samlades Strindberg, Heidenstam, Snoilsky och många liberala politiker.

Beckman var 1891 med och startade en skola med modern amerikansk pedagogik, och Viktor Rydberg blev inspektor. Alice Tegnér var musiklärare, Elsa Beskow teckningslärare, Karlfeldt svensklärare. Alla tre var ännu okända.

Efter Rydbergs död ändrade Djursholm karaktär. Efter pionjärernas tid började allt fler grosshandlare, direktörer och officerare flytta dit för den låga skattens skull.

På en kvällspromenad med Rydberg nämnde Beckman ett möte han varit på samma dag. Beckman satt i den statliga utredningen om barnarbete. Han berättade att, jo, det konstiga är att barnarbetet visar sig öka, fast vi trodde att det minskat. Rydberg lyssnade, men svarade inte utan grymtade bara.

Sedan gick han hem och skrev Den nya Grottesången. I dikten dras ett stort kvarnhjul av slavar, inte minst barn. De flesta arbetar tills de dör. Begreppet grottekvarn kom att användas mycket av den unga arbetarrörelsen. Rydberg hämtade ordet från nordisk mytologi, men det är genom honom det fått betydelsen otyglat vinstbegär.

Samma år kom också hans roman Vapensmeden. Alice Tegnér tonsatte barnramsor och dikter till sina söner. Med tiden började hon ge ut dem. Hon stuvade om en dikt ur Vapensmeden till ordentliga strofer. Viktor Rydberg blev så förtjust i hennes barnvisa att den framfördes på hans begravning.