Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det är svenskan som är svår 

Fyra procent av skolorna tar emot tre fjärdedelar av de nyanlända eleverna. Någon som är förvånad över att resultaten sjunker? 

Annons

13-åriga Sbartha Antar är säker. Skolan i Sverige är lätt jämfört med den syriska: Där måste man plugga jättejättehårt. Här är det bara svenskan som är svår. Och engelskan. Sbartha är en av eleverna som varje dag bussas från invandrartäta norra Botkyrka till Tullinge. Undervisningen bedrivs delvis på arabiska, men på rasterna rör sig barnen i en helt svenskspråkig miljö (DN 15/2 -14).

Andelen elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet ökar. I fjol misslyckades 14 procent att ta sig vidare, vilket är fyra procentenheter mer än 2006. Enligt en ny rapport från Skolverket är en förklaring att fler äldre barn invandrar. Många elever har kortare tid på sig att klara målen, konstaterar Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket. 

Den svenska grundskolan är bara likvärdig på pappret. Lärarna i skolor med många nyanlända kan inte trolla med knäna. Att lotsa sju av tio elever i ett socialt utsatt område till gymnasiebehörighet, kan vara en större prestation än att nå över 90 procent på annat håll. Språkförbristningar är en orsak. Den anti-pluggkultur som föds i känslan av att det är kört på förhand en annan. 

Därför är det inte socialt hållbart att placera majoriteten nyanlända elever i områden som redan präglas av utanförskap. Sverige trycker på för en vettig fördelning av flyktingar inom EU. Samtidigt görs ganska lite för att fördela flyktingbarn jämt mellan olika skolor. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är kritisk till närhetsprincipen, men att ta bort den skulle begränsa alla föräldrars val.

Grundskoleelever som kommer till Sverige från länder som Syrien är inte dummare än jämnåriga svenskar. Precis som Sbartha Antar säger är det inte matten, fysiken och kemin som är problemet, utan språket. Beslutsfattare som oroar sig över de sjunkande resultaten bör alltså titta på Botkyrka–modellen och bussa fler elever till svenskspråkiga miljöer. Det kostar, men att inte göra något blir ännu dyrare.