Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det hände då 30 november

Annons

För 50 år sedan, 1958, lyckades för första gången en amerikansk Atlasraket tillryggalägga 10 000 kilometer. Atlasraketen var den första amerikanska raketen som skulle bära kärnstridsspetsar över stora avstånd. Modellen användes även som grund för de raketer som sände upp Mercurykapslar i det amerikanska bemannade rymdprogrammet.

För 60 år sedan, 1948, undertecknades i Jerusalem ett avtal om eld upphör. Undertecknare var befälhavarna för de arabiska och israeliska förbanden i kriget mellan araber och israeler som utbrutit sedan Israel utropats som stat tidigare under året. Kriget blev en stor vinst för Israel som utvidgade sitt territorium betydligt jämfört med den plan för delningen av Palestina som FN tidigare gjort upp.

För 70 år sedan, 1938, förklarades operation vindsröjning i Stockholm som avslutad. Då hade 50 000 kubikmeter prylar, möbler och allt annat som kan rymmas i ett förråd forslats bort från 135 000 lägenheter. Myndigheterna i Stockholm hade tidigare under hösten uppmanat alla lägenhetsinnehavare att röja undan så mycket brännbart material som möjligt från sina vindsförråd. Den omedelbara orsaken till röjningarna var oroligheterna i Europa med det överhängande krigshotet. Erfarenheter från krig i andra länder hade visat att skadorna vid flyganfall blev mindre om vindarna var mer svårantändliga.

För 70 år sedan, 1938, fick det av nazi-Tyskland stympade Tjeckoslovakien en ny president då Emil Hacha valdes efter Edvard Benes. Benes var tillsammans med Tomas Masaryk en av statens Tjeckoslovakiens grundare och hade efterträtt den tjeckiske landsfadern 1935. Benes avgick dock under hösten som president i uppgivenhet över att Europas stater accepterat Tysklands ockupation av de tjeckiska sudettyska områdena och Tjeckoslovakiens gradvisa styckning av tyskar, polacker, ungrare och slovaker.

För 80 år sedan, 1928, hölls i Stockholm den första arbetsfredskonferensen i Sverige med representanter för företagare och fackföreningar. Det var ett sätt att få stopp på den mycket oroliga svenska arbetsmarknaden, där lönesänkningskrav, lockouter och krav på försämringar i arbetsförhållanden från företagarnas sida mötts med strejker från de anställdas håll. Till stor del blev dock konferensen en besvikelse för de anställdas representanter då företagsledarna i SAF inte ville gå med på någon typ av inflytande för de anställda. Konferensen mynnade dock ut i en arbetsfredskommitté och så småningom ledde det fram till den lugna arbetsmarknad som präglade den svenska välfärdsstatens uppbyggnad efter andra världskriget.

För 290 år sedan, 1718, sköts den svenske krigarkungen Karl XII ihjäl vid Fredrikstens fästning i södra Norge. Det var slutet på det misslyckade svenska fälttåget mot Norge och samtidigt slutet på Sveriges stormaktstid. Mytbildningen kring kungens död har varit stor. En långlivad föreställning är att han skulle ha blivit skjuten av sina egna som använt en knapp som kula från kungens egen rock. Detta skulle ha varit enda möjligheten att få död på kungen som mirakulöst klarat sig från så många andra faror, ansågs det. Andra har med hjälp av ballistiska studier hävdat att kulan kom från långt håll från den norska fästningen. Det skulle de stora hålen i kungens skalle tala för. Graven med Karl XII:s kvarlevor i Riddarholmskyrkan i Stockholm har öppnats flera gånger för olika typer av studier av kroppen.