Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det handlar om mer än 180 kronor

Annons

En hel familj riskerar att utvisas från Sverige på grund av ynka 180 kronor. Det är en nyhet som har fått stor spridning i veckan. Upprördheten är stor. Brösttonerna är höga, särskilt gäller det borgerliga debattörer som vill lägga all skuld på facket. Det är fackets fel att Uppsalafamiljen nu riskerar utvisning eftersom Migrationsverket uppmärksammat att pappan i familjen fått en lön som hamnat under kollektivavtalet, denna gång ynka 180 kronor under avtalet. Fast, hur var det nu egentligen?

2008 ändrades de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring från tredje land efter en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Miljöpartiet. Enligt dessa regler är det nu arbetsgivarna som avgör vilket behov av arbetskraft de har, tidigare gjordes en prövning av Arbetsförmedlingen. Efter regeländringen ökade främst antal arbetskraftsinvandrare till lågkvalificerade yrken, där det inte på något sätt rådde arbetskraftsbrist.

Arbetsgivarna utlovade att lönen skulle ligga i nivå med kollektivavtalen, men det missbrukades grovt. Så pass grovt att till och med den internationella ekonomiska samorganisationen OECD påpekade att den ökade andelen arbetskraftsinvandrare till Sverige i lågkvalificerade yrken borde vara en källa till oro. Organisationen rekommenderade Sverige att bevaka ansökningar om arbetstillstånd inom dessa områden och särskilt bland företag utan kollektivavtal. Så det svenska regelverket stramades åt, åtminstone lite. En regelskärpning infördes först 2012 och ytterligare en 2014 som innebar att Migrationsverket särskilt i låglönebranscher kontrollerar att de utlovade lönenivåerna stämmer med inkomstdeklarationerna. I fallet med Uppsalafamiljen och Migrationsverkets avslag på arbetskraftstillstånd gäller att när Migrationsverket kontrollerade mannens inkomst framkom det att den inte nådde upp till det utlovade anställningserbjudandet. Här finns ingen annan att skylla än arbetsgivaren.

Facket har inget veto. Ingen möjlighet att stoppa eller avsluta en anställning. Facket får yttra sig gällande ansökningar, men Migrationsverket tar ingen hänsyn till fackets åsikt i annat än om facket gör verket uppmärksam på att det i anställningserbjudandet uppges en lägre lön än kollektivavtalsnivå. Observera särskilt här ordet "erbjudandet", eftersom det inte handlar om bindande anställningsavtal.

Visst är det absurt att en hel familj riskerar utvisning på grund av 180 kronor. Men vi bör fråga oss var gränsen går. Principen är att även arbetskraftsinvandrare ska ha möjlighet att leva på samma standard som den inhemska befolkningen. Vill vi frångå den principen?

Reglerna säger att lönen måste ge arbetskraftsinvandraren en möjlighet att försörja sig och därutöver får lönen, försäkringsskyddet och de övriga villkoren inte vara sämre än vad som föreskrivs i svenska kollektivavtal eller i praxis inom yrket. Försörjningskravet utgår från socialtjänstlagens regler för ekonomiskt bistånd. (Vilket innebär att arbetet måste ge en sammanlagd inkomst på minst 13 000 kronor per månad.)

De här reglerna finns för att förebygga lönedumpning, och oavsett var vi drar gränsen så kommer det att finnas fall där människor hamnar precis under denna gräns. Det här handlar om något så mycket större än 180 kronor. Det här handlar om allas lika värde på den svenska arbetsmarknaden. Ingen ska få lägre lön på grund av kön, sexuell läggning – eller ursprungsland.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel