Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det ordknappa kan öppna okända dörrar - så ledde Ann Jäderlunds dikt tankarna till anonyma möten

I sin lyrikkrönika i ST nämner Kristian Lundberg Ann Jäderlunds” Ensamtal” som en ”storslagen och angelägen diktsamling”, ser hennes dikt ”lika precis som den är intensiv, ordknapp och karg i tilltalet”.

Läs Lundbergs krönika här: Kristian Lundberg om kärlek, åtrå och en liten sensation

Lyrik sätter spår hos någon och går andra förbi. Jag söker ledtrådar i det ordknappa, karga där jag sitter ensam i läslampans sken och försöker fånga en ton på bladet framför mig som slår an något som känns igen:

Ingen har namn

ingen

alla vet det

men hör

bara namn

namnen och namnen

ingen har namn

men alla vet

(Ann Jäderlund)

Ingen har namn - nomen nescio på latin, som egentligen betyder "namn okänt" – får mig att tänka på en timme i köpcentrets aldrig sinande kundström, nomen nescio i strömmen.

”Kompromissen” kallades han i alla fall, kryckan i handen; vi har stött på varann lite då och då i något gathörn, anekdoter sprungna ur egen ådra, aldrig upprepningar.

Det sägs han blev ”Kompromissen” på en busstur till Lunde på 70-talet. Inte ett ord fram till en vägskylt, Ramvik, Torbjörn Fälldins hembygd, då han reser sig oväntat mot resenärerna och säger ”har ni hört namnet på Fälldins katt? Kompromissen!"

Resenärerna stiger av i Lunde där inga kompromisser förhindrar Ådalen 31.

Sven Larsson