Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Döda fallet - ett vackert klavertramp

Ett gigantiskt mänskligt misstag skapade den torrlagda älvfåra som nu är bakgrund till utomhusteatern och lockar turister till Ragunda.

Annons

Om vi grämer oss över våra klavertramp är det inget mot vad Magnus Huss (1755-1797), även kallad Vildhussen, måste ha gjort.

Han var entreprenören som fick uppdraget att anlägga en ny timmerränna i Indalsälven förbi den brusande Storforsen, där alltför mycket timmer krossades på sin flottningsväg till Sundsvall. Huss ledde 1796 om en bäck, som han hoppades skulle utvidgas till en lagom stor ränna ett stycke från forsen.

Vad han inte räknat med var markens svaga beskaffenhet: grusåsen där han arbetat stod inte pall för vattentrycket från älven utan gav vika. På några timmar tömdes Ragundasjön och hela Indalsälven valde den nya vägen. Den förr så mäktiga Storforsen tystades och torrlades, och är nu den majestätiska ravinen Döda fallet, ett område vars naturskönhet och dramatiska historia drar turister till Ragunda.

Ingen människa omkom när älven bröt sig ny väg, men odlingsmark lades under vatten, fiskevatten förstördes och egendom spolades bort av vattenmassorna. Enligt sägnen var det de förgrymmade bönderna i trakten som 1797 satte ut Vildhussen i en båt utan åror och skickade honom i döden. Vare sig det nu var en olycka, självförvållat eller resultatet av ett folkuppror eller en konspiration vet man att Vildhussen drunknade i den älv vars lopp han själv ändrat. Han är begravd vid Lidens gamla kyrka.