Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dystra siffror: 56 ton mat kastas i Sundsvalls kommuns skolor – per år

Skolbarnen i Sundsvalls kommun kastar drygt 56,5 ton mat och råvarusvinnet uppgår till 1 068 000 kronor per år.
– Det viktiga är att svinnet minskar och att eleverna blir medvetna om det. Vi jobbar konstant med det, säger Irene Sigfridsson, legitimerad dietist på barn- och utbildningsförvaltningen.

Annons

Läs mer: Så hittar du energitjuvarna i hemmet

Barn- och utbildningsnämnden gör en årlig mätning på skolbarnens tallrikssvinn, alltså den mat eleverna inte äter upp.

Mätningen 2014 gjordes på 14 skolrestauranger runt om i Sundsvalls kommun.

– Det är otroligt svårt att få fram en riktig siffra, säger Irene Sigfridsson.

Under mätningen kastade varje elev i snitt 28 gram mat och råvarukostnaden på svinnet var 6 000 kronor om dagen. Utslaget på Sundsvalls 11 350 elever, skulle det betyda att nära 318 kilo mat om dagen slängs.

Om tallrikssvinnet är detsamma varje dag, innebär det att 56 568 kilo mat går till spillo under ett läsår och att råvarusvinnet hamnar på 1 068 000 kronor. Nu är det här kanske inte en rättvis siffra, eftersom alla elever inte går i skolan varje dag.

Men ett som är säkert, är att grundskoleeleverna är betydligt bättre på att äta upp maten än de som går på gymnasiet. Att beräkna mat till gymnasieeleverna är inte det lättaste.

– De är väldigt självständiga och kan lika gärna gå på stan och äta, säger Anna-Sofia Kulluvaara, måltidschef på Sundsvalls kommun.

Läs mer: Kockens bästa tips för att minska matsvinnet

Det är något som Susanne Lundqvist, köksansvarig på Hedbergska, vet. Hon berättar att om skolan serverar den populära rätten schnitzel med klyftpotatis och ärtor, kan det gå 450 portioner till 400 elever.

– Det konstiga är att ju godare mat vi serverar, desto större är svinnet. Eleverna äter med ögonen och tar mer mat än de orkar äta.

Susanne tycker att det skulle vara bäst om alla skolor kunde ta emot kyld mat.

– Nu är vi ett varmkök och då får man automatiskt mer svinn. Varmhållen mat måste kastas och det kan bli ganska mycket ibland. 

I kommunens regi finns det sex tillagningskök som levererar mat till nästan alla skolor – varm eller kall.

– Kyld mat är det bästa, den kan vi ha kvar och värma en annan dag, säger Anna-Sofia Kulluvaara.

Skollagen säger att kommunen ska erbjuda eleverna en kostnadsfri och näringsriktig lunch och enligt "Bra mat i skolan" från Livsmedelsverket ska det finnas en eller flera lagade rätter, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta del av.

Målsättningen för är att hälften av all skolmat vara ekologisk 2018.

Vart tar då allt matavfall vägen?

– Det blir biogasutvinning och kompostering, berättar Anna-Sofia Kulluvaara.