Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Efter T-fordens århundrade

Annons

Det går knappt en dag utan en kylargrill på förstasidan. Än är det Volvo. Än är det Saab. Alla spekulerar. Ingen vet. Blir det bara en pyspunka? En lättare dikeskörning? Eller skär hela motorn ihop? Och ska Maud Olofsson vara krockkudde?

Om det nu slutar med att 2008 skrivs som året då globala biljättar konkursar, klassiska bilmärken läggs ned, pyramider av fabriksnya kromschabrak får svetsas ned mot skrotningspremie - så är det åtminstone en hyfsad timing. Man brukar ju säga att bilens århundrade var fött när den första massproducerade T-forden såg dagens ljus. Vilket råkade ske för precis hundra år sedan, hösten 1908.

T-forden var modern inte bara för sin tid. En utrustningsdetalj står sig än i dag. Motorn kunde ställas om från bensindrift till att köras även på fotogen, sprit och liknande. Dagens Ford flexifuel har alltså en mycket tidig föregångare.

Även konkurrenten General Motors har haft ljus a stunder. Med modellen Chevrolet Corvair gjorde företaget ett ambitiöst försök att bygga en prisvärd, kompakt mellanklassbil av europeisk typ, när hajfenornas 50-tal övergick i det mindre vulgära 60-talet. Konsumentadvokaten Ralph Nader, som år 2000 kom att bli presidentkandidat för USA:s gröna parti, sågade bilen jäms med hjulaxlarna i den uppmärksammade boken ”Unsafe at any speed” 1965. Försäljningen störtdök.

Naders kritik riktade sig mot konstruktionen med motorn bak, som Corvair hade, vilket gör bilar instabila och lättvoltade. Men den breda massan missförstod saken och uppfattade i stället problemet förknippat med mindre bilar i största allmänhet. Effekten blev att de amerikanska bilköparna fortsatte att föredra stora, tunga och törstiga bilar. Låga och långa jänkare. Höga och fyrkantiga SUV:ar. Men ironiskt nog dras stadsjeepar med samma problem som bilar med svansmotor - de välter lätt.

Fast även om dagens turbulens välter inte bara bilar utan hela bilkonglomerat - åtminstone de vars ledningar haft hjärnan i bakluckan – så kan bilens

betydelse knappast överskattas. Oavsett om man blickar framåt eller i backspegeln. Bilen har drivit fram globalisering. Bilens möjligheter har påverkat människors attityder i frihetlig riktning - mot individualism, tolerans och öppenhet.

Det är bara ett trafikslag som vi talar om som en –ism. Vi säger inte ”tåg-ism”, ”flyg-ism” eller ”buss-ism”. Men i stället för biltrafik säger vi bil-ism – som om bilåkande till skillnad från andra färdsätt vore en ideologi. Det säger en del om vårt förhållande till bilen. Vi älskar och hatar den med samma passion.

Så överlever bilen nu sitt första århundrade? Ja, säkerligen. Den dramatiska omstrukturering som nu sker kan innebära ett utvecklingssprång mot miljövänliga driftsformer, framför allt elteknik. Det vi ser just nu är kanske bara att bilarna ömsar plåt.