Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

2000-talets tumstock mäter Hirschka

/
  • Hela vindsrummet på en bild. Men precis som när man plattar ut jordgloben i en kartbok så blir den övre och nedre delen förvrängda. Med datorns hjälp kan man också skapa en tredimensionell bild av rummet.
  • Norrporten har planer på att bygga om vinden på sammanlagt nära 1 000 kvadratmeter till lägenheter, mest 2- och 3-rummare.
  • Bengt Dahlberg, fastighetsutvecklare på Norrporten.
  • Ante Erixon, Sweco VBB, Falun.
  • Dags att mäta ett av vindsrummen i Hirschska huset. Ante Erixon och Roger Åkesson riggar laserscannern som sedan själv snurrar runt och mäter alla avstånd både vertikalt och horisontellt.
  • Toppläge. Det skulle man kunna säga om de blivande vindslyorna i Hirschska huset. Norrporten ska dessutom renovera taket och kanske bygga ut takkuporna, berättar Bengt Dahlberg.

En tunn röd linje rör sig på väggen. Laserscannern, 2000-talets tumstock, jobbar tyst och effektivt. Efter en och en halv minut har den hunnit varvet runt. Därmed är hela rummet mätt, 360 grader både lodrätt och vågrätt.

Annons
Det här är första gången vi använder laserscannern i fastigheter, säger Ante Erixon och Roger Åkesson från Sweco VBB, Falun.
Norrporten valde att testa tekniken uppe på Hirschska husets vind eftersom den är full av prång, snedtak, lutande balkar, takkupor, träpelare och murstockar.
Man skulle kunna mäta med tumstock och måttband eller med handlaser, men här är ingenting riktigt rakt. Till och med golvet är vågigt. Så det skulle vara ett närmast omöjligt uppdrag, menar Erik Solberg, byggnadsingenjör vid arkitektbyrån Sweco FFNS i Sundsvall.
Scanningen av de två stora vindarna i Hirschska huset tog två dagar.
Att sedan bearbeta materialet för att göra en planritning tar en vecka, medan en fullständig tredimensionell modell tar några veckor, säger Ante Erixon.
Bengt Dahlberg, som jobbar med fastighetsutveckling inom Norrporten, är övertygad om att resultatet nu blir bättre än om vindarna mätts upp för hand.
Med den här tekniken får vi ett säkrare underlag och minimerar risken för fel både i projektering och produktion. Tekniken är perfekt när man ska bevara eller återställa kulturhistoriska värden i komplicerade miljöer, säger Bengt Dahlberg.
Sedan tidigare används den för att dokumentera gamla byggnader som kyrkor och ruiner. Viktigt om byggnaderna skulle råka ut för skador eller bränder. Norrporten skulle haft nytta av ett sådant material när när Blombergska huset eldhärjades för några år sedan.
Ja, det hade naturligtvis varit bra, eftersom vi ville återställa Blombergska så exakt som möjligt, säger Bengt Dahlberg.
Hittills har det dock varit betydligt vanligare att dokumentera industrier, inte minst för att ha koll på hur ledningar och rör är dragna.
Dessutom går det att visualisera miljöer, att skapa tredimensionella bilder av tänkta projeket, exempelvis husbyggen.
Metoden användes vid Botniabanan. Med hjälp av helikopterscanning kunde man lägga in hur järnvägen skulle gå i landsskapet, berättar Ante Erixon, Sweco VBB.

Mer läsning

Annons