Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler invandrare i tjänstebranscher

Invandrarna har som grupp utvandrat från industrin och tagit tjänstenäringarna i besittning. Därmed är de väl positionerade inför den förväntade uppgången i sysselsättningen.

Annons
Statistik som Integrationsverket har ställt samman visar att andelen utrikes födda män inom industrin har minskat från 43 till 25 procent sedan slutet av 1980-talet. Andelen utrikes födda kvinnor har samtidigt krympt från 22 till 10 procent.
Den totala sysselsättningen bland dem som är födda utomlands har dock inte minskat i motsvarande grad, vilket överraskade Lena Schröder, forskningsledare på verket:
 Det är anmärkningsvärt att sysselsättningen överlag inte har påverkats mer negativt än vad den har gjort, säger hon.

Har fångats upp
En av förklaringarna är att många av de utrikes födda har fångats upp i olika tjänstenäringar. Andelen sysselsatta invandrare har ökat i nästan samtliga branscher förutom industrin och byggsektorn. Särskilt stora är ökningarna inom stat, utbildning och forskning, hotell och restaurang, och övrig privat service. Bland männen har andelen sysselsatta ökat rejält också inom handel samt bank och försäkring.
Enligt Lena Schröder är det sannolikt att de invandrargrupper som drabbats hårdast av strukturomvandlingen i industrin är sådana som har varit i Sverige under relativt lång tid, till exempel invandrare från våra nordiska grannländer.
 Men vi kan inte dela upp statistiken på det sättet.

Annan utbildning
Dock finns det belägg för att de invandrare som kommer till Sverige nu har en helt annan utbildningsbakgrund än de som kom på 1960- och 1970-talen.
 De är utbildningsmässigt mer anpassade för tjänstenäringarna, säger Lena Schröder.
Det bådar gott inför framtiden. Många ekonomer räknar med att sysselsättningen äntligen ska ta fart under de kommande åren. Och det är just inom tjänstenäringarna, inte i industrin eller byggbranschen, som de flesta jobben väntas komma.

Ljuspunkter
Lena Schröder ser andra ljuspunkter i rapporten: Nyanlända invandrare används traditionellt som buffert när konjunkturen viker. Så har det varit även under den senaste avmattningen, men inte i lika hög grad som tidigare.
Hon har ingen prognos för hur sysselsättningen bland de utrikes födda kommer att utvecklas men hoppas att Integrationsverkets bearbetning av kollegor på andra myndigheter och arbetsmarknadens parter ska leda till mindre diskriminering.
Och, påpekar Lena Schröder, Sverige står inför en befarad brist på arbetskraft när nu 40-talisterna börjar lämna sina jobb. Det talar för förändring.
 Det är entydigt: är det brist på arbetskraft så verkar väldigt många problem lösas.

Mer läsning

Annons