Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag skulle känna igen hans ögon"

Det är snart två år sedan, men minnesbilderna lever kvar.
Hon är inte rädd, men lever hela tiden med en medveten försiktighet.
– Jag skulle känna igen hans ögon överallt.

Annons
Anna arbetar med underhållsstöd och barnbidrag. Hon har jobbat länge på försäkringskassan.
Det är hårdare nu, säger hon.
Hon säger att det är färre anställda handläggare på fler ärenden, och dessutom tror hon att det har blivit ett tuffare samhällsklimat. Folk har det svårare nu för tiden och det gör dem mer desperata, menar Anna.
Jag känner en sorg över människors situation. Att vissa människor tvingas göra sånt här. Det är som att etiken och moralen går förlorad.
För cirka två år sedan fick hon ett nytt ärende. En familj som nyligen hade flyttat till staden hade ansökt om bidrag. Från deras förra handläggare fick Anna en liten redogörelse om familjen. I dessa papper fanns också information som tydde på att paret fortfarande bodde tillsammans, trots att de sökt bidrag.
Hon bestämde sig för att göra ett kontrollbesök.
Samma dag som besöket skulle ske ringde kvinnan till försäkringskassan.
Hon verkade väldigt stressad. Jag hade aldrig pratat med henne tidigare men ändå berättade hon nästan hela sin livshistoria för mig, säger Anna.
Det hon berättade fick Anna att avboka besöket samma dag och i stället börja utreda mannen mer noggrant.
Jag kände på mig att mannen kunde dyka upp här på kontoret.
En fredagseftermiddag sitter Anna på sitt kontor. Hon pratar i telefon och blir störd av ett högt bultande. Någon ville bli insläppt på det våningsplan som Anna arbetar på.
Jag visste att det var han.
Mannen vill att Anna ska komma med honom och för att hon själv skulle se hans lägenhet. Anna säger nej och försöker resonera med honom.
Ändå kom de hotelserna. Mannen sa åt Anna att hon borde kolla upp vem han var. Att han försörjde sig på att råna folk. Att han precis hade suttit i fängelse och att Anna minsann borde kolla upp vem han var.
Jag tycker verkligen inte att man ska acceptera sådana här saker. Att jag ska bli hotad för att jag gör mitt jobb.
Anna polisanmälde hoten samma eftermiddag. Än vet hon inte vad som hänt med anmälningen.
Efter händelsen pratade hon mycket med sin chef och med Jan Bergqvist, den säkerhetsansvariga i länet.
De har varit bra, jag har fått mycket stöd.
Fotnot: Anna är ett fingerat namn


TEXT och BILD:
Lina Broström
Christina Nordinge
Lina Thure
Karolina Westerdahl

Mer läsning

Annons