Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Musik säljer Ericssonnät

Ericsson inleder samarbete med den amerikanska musiktjänsten Napster. Mobilanvändare får tillgång till över en miljon låtar direkt i telefonen över allt snabbare 3G-nät.

Annons
 Vi vill göra livet enklare för våra kunder, operatörerna, som enkelt kan erbjuda sina kunder avancerade musiktjänster direkt i telefonen, säger Ericssons marknadschef Johan Bergendahl till TT.
Vi har vant oss vid att ladda hem musik till pc och därifrån stoppa in den i mp3-spelare av olika slag. Mest känd är kanske datortillverkaren Apples musiktjänst Itunes, eller de musiktjänster på nätet som de stora musikbolagen startat.
Men den tekniken har snabbt hunnits ikapp av mobiltelefontillverkarna. Nokia samarbetar med amerikanska Loudeye, Sony Ericsson börjar inom kort sälja \"walkmantelefoner\" och utnyttjar Sony Musics stora arkiv.

\"Korea före oss\"
Teleoperatörerna har fått upp ögonen för möjligheten och nätverkstillverkaren Ericsson vill vara med på tåget.
 Det här är bara början. Vi kommer framöver att se en rad tjänster i näten, utan att varje operatör först måste göra krångliga installationer för att komma igång, säger Johan Bergendahl.
På en telekommässa i Singapore konstaterade Ericssons vd Carl Henric Svanberg nyligen att mobila bredband kommer att bli den nya mediakanalen. I Japan och Korea är det här redan verklighet. Musik, TV och musikvideos är vardagstjänster.
 De är några år före oss, men det kommer också här, säger Bergendahl.
För att det ska bli verklighet också här krävs 3G-nät som klarar trafiken.

3G i glesbygd
Utvecklingen går snabbt och Ericsson lanserade på tisdagen 3G-nät för områden med sämre underlag. I Sverige är frågan högaktuell sedan Post- och telestyrelsen öppnat för att låta operatörerna använda alternativa 3G-tekniker för att få geografisk täckning i glesbygd.
 Det är ett exempel där tekniken är användbar, ett annat är att det ger möjligheten till billigare 3G-utbyggnad i länder där efterfrågan inte är så stor, säger Johan Bergendahl.
Utvecklingen följder samma mönster som GSM-telefoni. Genom att använda olika frekvensområden kan näten anpassas till behoven. Låga frekvenser ger större yttäckning och minskar behovet av mastbyggen, men sänker samtidigt kapaciteten.
Höga frekvenser ökar behovet av master och basstationer, men höjer också kapaciteten i till exempel storstäder.

Mer läsning

Annons