Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oklart om regionala stöd ger tillväxt

1,5 miljarder kronor läggs på fem regionala stöd varje år, men det är oklart om stöden bidrar till någon tillväxt, konstaterar Riksrevisionen i en granskning.

Annons
2001 ändrade riksdagen inriktningen för regionalpolitiken. Stödformerna skulle i fortsättningen främst bidra till hållbar tillväxt, alltså ekonomisk utveckling som inte försämrar miljön.
Men Riksrevisionens genomgång visar att de mål som finns för stöden fortfarande siktar på sysselsättning vilket var huvudsyftet med den tidigare regionalpolitiken.
Dessutom har olika statliga myndigheter olika mål för stöden. Att det är svårt att mäta huruvida målen uppfylls och att det är de förväntade effekterna av en satsning som rapporteras, inte de faktiska effekterna, gör inte saken bättre.

Ingen anpassning
Varken mål, återrapporteringskrav eller de förordningar som reglerar stöden har anpassats fullt ut till den nya inriktningen mot ökad hållbar tillväxt, konstaterar revisionen.
 Jag har svårt att förstå varför vi 2005 inte ska kunna se om stöden har en tydlig effekt mot hållbar tillväxt. Pengar strös ut på olika sätt. Det som fundamentalt saknas är effekten av det här, säger riksrevisor Kjell Larsson.
Han är också kritisk till att det inte görs någon uppföljning på lokal nivå. Vad gäller stöd till företag skulle en tanke kunna vara att företag som har en bra energianvändning eller bidrar till återvinning premieras, men om så sker är det ingen som vet.
 Kvar finns att om man delar ut 1,5 miljarder kronor kanske det blir bättre. Men det är inget vi vet, säger Kjell Larsson.

Tydligare mål
För att förbättra situationen föreslår Riksrevisionen bland annat att målen för stöden görs mer konkreta och tar upp ekonomisk tillväxt och ekologisk effekt. Dessutom måste riksdagen få bättre uppgifter om företagsstödet och projektverksamhet.
De stödformer som Riksrevisionen analyserat är regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, sysselsättningsbidrag, såddfinansiering och projektverksamhet. Tillsammans utgör de större delen av det direkta regionalpolitiska stödet.

Mer läsning

Annons