Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se upp med vad du äter i påsk

Se upp med vad du äter i påsk. Många av de ägg som säljs klarar inte kvalitetskraven, enligt ett test som ST gjort av nio vanligare äggfabrikat.

Annons
Under påsken väntas konsumtionen av ägg i Sverige fördubblas, från cirka tusen ton i veckan till två tusen ton.
Äggätandet tros nå sin topp under några timmar på påskaftonen då vi uppskattas stoppa i oss sex miljoner ägg.
Totalt beräknas varje svensk äta i genomsnitt åtta ägg under påskveckan.
Sannolikheten för att åtminstone några av dessa inte klarar kvalitetskraven är stor, i en del fall mycket stor.
Undersökningsföretaget ConsumerContent har på uppdrag av Sundsvalls Tidning låtit testa ägg från nio fabrikat.
Totalt undersöktes 108 ägg (12 ägg per fabrikat).
Analysen gjordes av SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) på Svenska Lantäggs laboratorium i Skara.
Undersökningen visar att det finns klara brister när det gäller många av fabrikatens kvalitet eller färskhet.
28 procent av de undersökta äggen klarade inte branschens egen kvalitetsgräns.
Enligt testet finns det inte ett enkelt samband mellan priset på ägg och kvaliteten.
Visserligen fick de billigaste äggen Äggda som säljs av Lidl sämst värden i kvalitetstestet. Mer än hälften, 7 av Äggdas 12, klarade inte kraven.
Bäst värde i testet fick äggen från Björkviks där 11 av 12 ägg klarade kvalitetskravet.
Sämst kvalitet hade äggen från Äggda och Må Bra Ägg.
Äggbranschen tycks dock ha blivit bättre. När en liknande undersökning gjordes 2003 var det hela 48 procent av äggen som inte klarade kvalitetsgränsen, det vill säga äggens kvalitet motsvarade en framstämpligt på mer än 28 dagar efter värpning vilket är äggens bäst före datum.
I testet har äggens färskhet bedömts enligt en internationell standardmetod, Haugh, som anger den ungefärliga åldern på ett ägg.
Den vanlige konsumenten kan själv bedöma äggets färskhet genom att till exempel se om gulan är hög och vitan ligger tätt runt gulan när ägget slås upp eller om det sjunker i vatten.
Däremot säger inte äggulans färg något om äggets kvalitet eller smak.
Inte heller tjockare skal har något med smaken att göra. Däremot kan det vara praktiskt. Ett ägg med tjockare går inte sönder lika lätt som ett ägg med tunt skal.
Om äggen är bruna eller vita har eller inget med kvaliteten att göra, utan beror vilken sorts höna som värpt ägget. Bruna hönor värper i regel bruna ägg och vita hönor värper vita ägg.â¨Anna Carlström, VD för branschorganisationen Svenska Ägg, tror att felaktig förvaring kan vara en orsak till att så många ägg hamnar under kvalitetsgräns.
-Ju varmare förvaring, desto mer "åldras" äggen. Ägg bör förvaras i kyldisk. Sverige har vi haft som tradition att förvara ägg i kyldisk. Nu tycks vi göra mer som i övriga Europa och förvara äggen i rumstemperatur vilket innebär att vi riskerar få en större andel "äldre ägg".
Enligt expertisen kan en dag i rumstemperatur göra att äggen tappar i hållbarhet med 4-5 dagar jämfört med om de förvarats i kylutrymmen.
Margareta Jonsson vid Svenska Lantägg säger att Haugh-talen också påverkas av bland annat foder och hönans ålder.
-Äldre hönor värper ofta större ägg med lägre Haugh-tal än yngre hönor.
Att äggen inte klarade kvalitetskraven behöver inte innebära att de inte går att äta.
-Nej, däremot kan de rinna ut lite för mycket när de ska stekas. Men de går bra att koka och baka med exempelvis, säger Anna Carlström.

Mikael Bergling
Fredrik Nejman

Faktaruta 1:
Två paket av varje fabrikat köptes in i livsmedelsbutiker i Stockholmsområdet under februari månad 2005.

Äggens kvalitet har bedömts enligt en internationell standardmetod kallad Haugh. Utifrån äggets vikt och vitans tjocklek beräknas ett Haugh-värde som anger den inre kvalitén på ett ägg. Om ägget förvaras svalt (max 12 grader) sjunker Haugh-värdet gradvis från 85 som motsvarar ett helt färskt ägg. Ett värde under 60 indikerar antingen att ägget inte förvarats vid rätt temperatur från höna till butik eller att ägget är äldre än 28 dagar. Enligt branschens kvalitetskrav bör Haugh-värdet vid bäst-före datum överstiga 60.

I tabellen redovisas det genomsnittliga, framräknade Haugh-värdet vid bäst-före datumet för respektive fabrikat och det antal ägg som hade ett Haugh-värde under 60.


Faktaruta 2:
*Vårt äggätande under påsken har både klimatologiska och historiska orsaker. Vårens och ljusets ankomst gjorde att hönsen började värpa igen. Under den katolska tiden var det dessutom populärt med äggmat efter fastans försakelser. Ägget kan även ses som en symbol för pånyttfödelsen.
*I Sverige äter vi knappt 200 ägg per person och år inklusive ägg i färdiga produkter. Snittet i EU ligger på 211 ägg. Mest ägg äter man i Frankrike och Spanien där konsumtionen ligger på cirka 250 ägg per person.
*Det finns cirka 5 miljoner värphöns i Sverige. Varje höna värper 5-6 ägg i veckan eller cirka 300 ägg om året.
*Genom att snurra ägget ser du om det är kokt eller okokt. Ett kokt ägg snurrar lätt och jämnt, ett okokt ägg snurrar långsamt och ojämnt.â¨â¨
â¨â¨


Mer läsning

Annons