Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Elever bjöd in flyktingbarn för skratt och innebandy

Bakom idén står två sjätteklassare från Bredsands skola.
Integrationsinnebandy kallar de projektet som skapats för nyanlända flyktingbarn.
– Hade jag varit flyktingbarn så hade jag velat göra något roligt för att glömma allt som hänt, säger Tabea Wenzel, elev.

Skratt, glädje och värme fyllde den lilla gympasalen på Bredsands skola när eleverna tillsammans med fyra ungdomar från Afghanistan provar på innebandy. Det hela startade som ett projekt från kommunens sida men som tillslut blev ett möte mellan Bredsands skola och ett gäng nyanlända flyktingbarn. Och de som kom på idén är Amiira Mahammed och Tabea Wenzel som båda går i sjätte klass.

– Vi vill att de ska få göra något roligt och att de får en chans att lättare lära sig språket, säger Amiira Mahammed.

– Jag själv spelar innebandy så därför blev det just den sporten. Idrott är bra för att det är kul och det skulle jag vilja ha om jag varit med som samma saker som de har, säger Tabea Wenzel.

Bakom projektet står även läraren Johan Karlsson tillsammans med Anna Dahlgren från barn- och utbildningsförvaltningen.

– Det handlade i början om rent teoretiskt hitta vägar för att göra Sundsvall till en bättre stad för oss som bor här. Det var ingen tanke i att mynna ut i något praktiskt, säger Anna Dahlgren och fortsätter:

– Med dagens situation som vi har i världen kändes valet väldigt enkelt att göra något för barnen som kommer hit i flykt.

Innan den första gruppen av inbjudna ungdomarna har kommit till gymnastiksalen märks en viss nervositet bland de som anordnat träffen. Samma nervositet syntes på de fyra grabbar som var inbjudna till en innebandyträff. Samtliga kom från Tingsta Asylboende, men den spänning som i början fanns i rummet försvann fort när bollarna började rulla.

– Det som är härligt med idrott att det spelar ingen roll om man inte pratar samma språk, man kan förstå varandra och ha kul ändå, säger Anna Dahlgren.

För att träffen skulle gå att genomföra har de fått hjälp från flera olika företag och engagerade människor. Allt från klubbor, bollar och fika fanns på plats.

– Vi har fått fantastisk hjälp från flera håll för att göra det här möjligt, barnen kommer till och med få med sig en klubba och boll hem så de kan fortsätta spela.

Men just den första träffen är förhoppningsvis bara vara en början.

– Vi vill ju att de här barnen ska få ett steg in i föreningslivet och att hitta nya kompisar, säger Anna Dahlgren och fortsätter:

– Vi har kollat på vilka behov man har som flyktingbarn och allt pekar mot att en meningsfull fritid och något roligt i vardagen är viktigt, så vi kombinerade det med vårt intresse för idrott – då blev det så här.