Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En älskad mormor har somnat in – minnesord över Bertha Stanghammar

Bertha Stanghammar från Sundsvall har avlidit i en ålder av 98 år.

Över min mormors barndom vilar ett skirt skimmer. Jag har hört många berättelser om en respektingivande och driftig far, en kärleksfull och snäll mor och en syskonskara där mormor var äldst av sex barn. Mormors berättelser om en lycklig barndom på gården i Nacksta har föräldrarnas sagolika kärlekshistoria som klangbotten. Den historien handlar om Johan som förälskade sig i Anna, men som for till Amerika och tillbringade flera år på andra sidan Atlanten innan han återvände till Sverige och gifte sig med sin älskade.

Min mormor var bra på så mycket och det hon inte kunde ville hon gärna lära sig. Trots motgångar fortsatte hon oförtrutet att sträva framåt. Mormor kunde allt det där som förknippas med kvinnorollen i mitten av 1900-talet; matlagning, sömnad, inredning, stickning, odling, plockande och konserverande av frukt och bär. Utöver att gärna sysselsätta sig med allt detta så handlade mormor med aktier, lät bygga en villa i stan, köpte en sommarstuga på Alnö, reste med oss runt om i Norden och ner på kontinenten. Tillsammans med mormor har jag rensat strömming och stickat, plockat hjortron och bakat segkakor, men också sett Mona-Lisa i Louvren, ätit hummer i Oostende och åkt Finlandsfärja. Mormor var vardag och fest i ett och samma. Överallt gjorde hon sig. Jämte allt detta har mormor också uppfostrat tre döttrar och lönearbetat. Flit, nyfikenhet och framåtanda präglade mormor. Bitterhet låg aldrig för henne.

För mig har sommar- och jullov med mormor varit höjdpunkter under hela min uppväxt. Också alla de kortare besök jag gjort upp till mormor ensam under tonåren och senare med min familj, är glädjeglimtar fyllda av samtal om högt och lågt, god mat, handarbete och tevetittande tillsammans. När mormor nu avslutat sina dagar på jorden gör hon det efter ett ovanligt långt liv. Vi som har haft ynnesten att ha henne i våra liv har fått ha henne länge hos oss. Vi är många som vårdar hennes minne och med tacksamhet konstaterar att vi aldrig hade kunnat bli de vi är med mindre än att hon var just den hon var.

När vi vid begravningen tog avsked av mormor gjorde vi det i Selångers kyrka. Efter ett innehållsrikt och till stora delar arbetsamt liv mitt i stan vilar hon nu i vacker landsbygd tillsammans med sina föräldrar, sin syster och svåger.

Sara Hultqvist, barnbarn bosatt i Småland