Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En duktig lärare har somnat in – minnesord över Karl Eskil Olelind

Karl Eskil Olelind har avlidit i en ålder av 90 år.

Karl Eskil blev född och uppväxt i Kalls socken, nuvarande Åre kommun, i Västra Jämtland. Han var den yngste i en familj med fem barn. Hans mor och far hade innan Eskil blivit född emigrerat till Amerika och hunnit återvandra till hemmanet i Sellsved. Mor Brita hade i Amerika insjuknat i tuberkulos och vårdades i långa perioder vid Sollidens sanatorium under Eskils barndom, han fick klara sig själv hemma på dagarna.

Det fanns alltid en låda grönsaker där hemma och man kunde ta sig en morot eller så, det fanns också margarin som han tyckte om och som förmodligen räddade hans liv som liten.

Eskil skötte hästarna på gården, man hade premierade ston av Nordsvensk ras och drev skogsbruk och timmerkörning.

Han gick färdigt skolan, sedan fanns det inte mycket annat än att bli militär. Det råkade finnas militärer överallt utmed gränsen mot Norge vid den här tiden då Sverige låg i beredskap.

Eskil tog värvning vid frivillig luftbevakning, det var den största frivilliginsatsen i Sverige någonsin. Första gången han skulle bevaka luftrummet var på LS-stationen i Hammarstrand. Där var värnpliktiga landstormare som skulle försvara hembygden och frivilliga ungdomar stationerade.

Idag talar man om barnsoldater i Afrika, de fanns i Sverige också för inte så länge sedan. Eskil var 16 år när han tog värvning vid A10 SU, senare LV5, de antog honom för att han var duktig på stavning. Han tjänstgjorde i det militära, blev sergeant och därefter bestämde han sig för att starta en civil karriär. Han började vid lärarseminariet i Gävle och tog examen. På sin mc färdades han till Yxskafttjälen. En lång färd genom vida djupa svenska skogar till hans första tjänst som folkskollärare.

Vidare arbete i Sundsvall där han gifte sig med Karin Hillevi Olofsson. Två barn begåvades familjen.

Eskil kände sig dragen till fortsatta akademiska studier. Vid Uppsala Universitet blev han filosofie licensiat. Fadern deklamerade att Karl Eskil var ett bevis på familjens snille, den enda som tagit någon högre examen i sin generation i Kall.

Sundbyberg blev nästa bostadsort, med natur och sjöar där han hade goda möjligheter till fysisk aktivitet utomhus.

I staden verkade han som skolledare på Sundbybergs gymnasium Lötskolan och tjänstgjorde som inspektör vid Skolöverstyrelsen.

Eskil var en uppskattad kollega och lärare med ett starkt engagemang och djup historisk förankring. Hans trebetygsuppsats för att få behörighet som historielärare behandlade ämnen som diskuteras idag, förväntningar, betyg.

Han roade oss med sina dikter och tonsatta lyrik som han gärna framförde i högtidliga stunder, som när Solna stad jubilerade.

Alla sina sista år levde han i sitt fagra Duvbo, Sundbyberg.

Vi alla saknar .honom, han var en sträng diplomat, skald och hedersman.

Dottern Lisa Rosengård