Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En kanonkväll – på så många sätt

Före säsongen hade jag inte kunnat tro att GIF Sundsvall skulle leda Superettan efter fem omgångar.
Före säsongen trodde jag inte att jag skulle få se ett modigt, moralstarkt Sundsvall överraska match efter match.
Efter första halvlek mot Assyriska skakade jag på huvudet.
Efter andra skakade jag också på huvudet.
Först var det av förtvivlan, sedan av förvåning.

Annons

Fredrik Holster är en fantastisk fotbollsspelare. En profil alla har åsikter om, ingen är neutral.

Åsikterna pendlar mellan himmel och helvete. Någon plats däremellan finns inte.

Jag har sagt det förut, men kan gott säga det igen.

Tänk er alla mittfältare i GIF Sundsvall de senaste 15 åren, nej alla spelare över huvud taget.

Sortera dem i sinnet, från krigare till lirare. På ena kanten kommer ni att placera Joel Cedergren, på den andra Fredrik Holster. De är de absoluta ytterligheterna. Det hade i teorin kunnat bli en intressant mix, i praktiken blev det en bubbla som sprack.

Fredrik Holster fick inte plats i det nya GIF-maskineriet förra våren.

Holster var den som bara blickade framåt. Han var Billy the Kid och skulle styras av sheriffen själv.

Han vill helst ha fyrtal i ess – Cedergren sitter nöjd med en kåk med sjuor i topp.

Holster är en lekfull lirare som tar livet i den lojala lagmaskinen för lätt.

I går fick han leka och lira. Rättvänd, i medgång med pigga ben är han vansinnigt bra. Och underhållande, han behandlar sin lekkamrat bollen med vördnad och elegans.

Men när det bär emot, när motståndarnas kvarnar mal allt hårdare, när ytorna blir mindre och briljansen ersätts av blodsmak är det inte lika lätt längre. Och inte riktigt lika kul.

Det är då maskinen GIF är som bäst. När ärmarna är uppkavlade och alla känner vittring. Det är den maskinen vi fått se den här våren, bortsett från den tafatta insatsen mot GAIS förstås.

Ett kollektiv där alla jobbar för varandra och där kommunikationen känns klockren. Den defensiva triangeln Naurin/Danielson/Fjóluson imponerar varje match. Tre insläppta mål på fem svåra matcher är ett enormt bra facit. Och då räknar vi dessutom in en straff och en otagbar projektil från Fredrik Holster.

Jag saknar Fredrik Holster som artist i GIF Sundsvall. En spelare med de kvaliteterna är en njutning att se, han är den lekfulle lirare man själv skulle vilja vara.

Men med facit i hand och med de resultat GIF visar just nu gjorde klubben rätt.

Satsningen mot Allsvenskan 2015 känns klockren.

Det är den kollektiva kraften som kommer att göra det. Det kommer att komma en höst och vi vet alla vilket facit och vilken dalande form GIF Sundsvall brukar ha när löven faller.

Nu när löven precis slagit ut känns det inte så. GIF Sundsvall av årsmodell 2014 känns som ett vinnande koncept.

Segern mot Assyriska blev en ny moralboost, en ny kanonkväll. En ny 3–1-seger.