Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En passionerad cyklist har somnat in – minnesord över Staffan Dahlgren

Staffan Dahlgren från Sundsvall har avlidit i en ålder av 82 år.

Vår kära pappa, farfar, morfar, svärfar och make har lämnat oss i stor sorg och saknad

Staffan avled på Hällbergsgården i Sundsvall den 25 januari, 82 år gammal och sörjs närmast av makan Vivan, och barnen Katarina och Jan med familjer.

Staffan föddes i Vännäsby utanför Umeå där han bodde med sin mamma Agnes, pappa Edward och storebror Nils-Olof under hela sin uppväxt. Staffans föräldrar drev ett litet jordbruk och där fick bröderna hjälpa till från unga år.

Staffan utbildade sig efter realskolan i Vännäs och studenten i Umeå, till kammarskrivare i Stockholm. Staffan hade efter studenten provat på att arbeta inom tullen i Umeå och intresset för en karriär inom tullen hade väckts. Sitt första arbete efter kammarskrivarutbildningen i Stockholm var på Arlanda, Stockholm där han var med när tullen startade 1962.

1967 gick flyttlasset till Sundsvall där han började arbeta som tulltjänsteman på tullen i Sundsvall fram till 1989. Under den perioden vidareutbildade sig Staffan på Sjöbefälsskolan i Göteborg inför sin övergång till Kustbevakningen, och gjorde sin marina praktik på minfartyget Wisborg och träminsveparen Vinö.

Från 1989, året efter det att Kustbevakningen avskilts från tullverket och blivit en egen myndighet, arbetade Staffan i Härnösand som kustbevakningsinspektör fram till sin pension 1999. De sista 10 åren pendlade således Staffan mellan Härnösand och hemmet på Alnö. Ett minne som är värt att berätta är när Staffan 1978 var med och räddade en val ur en laxfälla utanför Juniskär. En knölval på 15-16 meter. Den var enligt Staffan större än tulljakten, och valen simmade efter fritagningen till Luleå och vände sedan söderut igen.

Staffan har varit trogen sin tjänst hos staten under hela sitt yrkesverksamma liv, och gick i pension vid 63 års ålder.

1964 gifte sig Staffan med sin Vivan och 1965 kom första barnet och 1969 kom det andra barnet.

På sin fritid uppskattade Staffan att få vandra i fjällen, vilket han fick göra under sin tid inom FBU och Friluftsfrämjarna. Cykling var en stor passion för Staffan och många Alnö-runt, andra olika cykeltävlingar och cykelorienteringar har det blivit under åren. Att få vandra i skogen, plocka bär och svamp var också en stor passion för honom. När barnbarnen kom blev det en stor glädjekälla och många timmar har ägnats åt att passa barnbarnen ihop med makan Vivan.

Kontakten med sina rötter i Västerbotten och Vännäsby har varit stark för Staffan, och den vidhölls ända fram tills sjukdomen tog över Staffans liv, då han inte blev förmögen att resa längre.

Staffan sörjs närmast av sin maka Vivan och barn och barnbarn.

Vi saknar dig pappa

Barnen Katarina och Jan