Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Engelskan inget att vara rädd för

Antalet gymnasieprogram på engelska i Sverige ökar. Tidigare vände sig program som International Baccalaureate (IB) till elever vars föräldrar inte var stadigvarande bosatta i Sverige. Men IB-programmet i exempelvis Borås har knappast barn till diplomater eller gästforskare som målgrupp, utan vanliga ungdomar på svenska grundskolor.

Den här utvecklingen oroar vissa. Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet och nu professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, menar exempelvis att svenskarna bedriver en form av självkolonisering: Svenskarnas förkärlek för engelskan gör att Sverige kommer att likna de postkoloniala länder i Afrika där skolundervisning bedrivs på engelska från tidig ålder, trots att barnen knappast förstår särskilt mycket av vad de blir lärda.

Och problemet med undervisning på engelska är just detta: Att eleverna inte tar till sig det som lärs ut lika effektivt, och att lärarna – som ofta är svenskar – inte blir lika bra på att lära ut. Det är givetvis möjligt att lära sig engelska på en tillräckligt hög nivå för att kunna ha det som undervisnings- och arbetsspråk, men frågan är om svenska gymnasieungdomar har hunnit dit.

Engelskan är förvisso ett prestigespråk. Som Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs universitet har visat intar engelskan en särskild plats i Sveriges språkliga miljö. I Sverige talar vi självfallet svenska med andra svensktalande, och svenska, inte engelska, fungerar också som lingua franca mellan invånare med andra språk.

Samtidigt är Josephsons problembeskrivning för enkel. Anledningarna till att barn som inte har engelska som hemspråk väljer att gå en engelskspråkig utbildning är säkerligen mer komplexa än att engelskan har hög prestige. För det första finns det ungdomar som planerar att lämna Sverige och studera utomlands. Det är knappast en svårförståelig önskan: Inte bara att komma ut och se världen, utan också att kunna läsa vid universitet som Oxford och Harvard. Då är det givetvis viktigt att kunna bra engelska, men också att odla de aktiviteter utanför undervisningen som är så viktiga för att bli antagen till college i USA, och som också ingår som ett moment i IB.

För det andra handlar det om att ambitiösa och högmotiverade elever lockas av utmaningen. I synnerhet för elever vars styrka ligger i språk- och SO-ämnen har det tidigare funnits få reella utmaningar, särskilt om man inte har tillgång till Stockholmsområdets vildvuxna flora av gymnasier.

Olle Josephson kan med andra ord vara ganska lugn. Vi är inte på väg att bli en europeisk motsvarighet till Botswana eller Tanzania. Däremot visar engelskans ökande popularitet i gymnasiet på värdet av exempelvis spetsutbildningar i humaniora. Man ska inte behöva byta språk för att få lagom tuggmotstånd.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel