Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett föredöme i konsten att försvåra för dem som flyr för sina liv

Tolv timmar tog det. Sedan meddelade Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen att också Danmark inför id-krav på resenärer från Tyskland.

Annons

Detta är knappast förvånande för någon. Utom möjligen för regeringen Löfven som hävdat att id-kravet förutom att minska antalet asylsökande till Sverige också skulle sätta press på övriga EU-länder att ta ett större ansvar. Ingen annan än regeringen själv har trott att detta skulle fungera. Varningarna för att resten av Europa skulle följa efter i åtstramningspolitiken har varit många.

Här finns två enorma problem. Det första är asylrätten. Infrastrukturminister Anna Johansson hävdade i SVT:s Gomorron Sverige att den inte hotas i och med att det finns andra säkra länder att söka asyl i. Men vad händer när också Tyskland stänger sina gränser söderut? Vad händer med asylrätten när alla länder i Europa stängt sina gränser mot omvärlden?

Regeringen Löfven bör absolut verka för att ansvaret för asylsökande fördelas jämnare över Europa, men att försvåra för enskilda asylsökande att ta sig till Sverige är helt uppenbart fel metod.

Det andra problemet är situationen för Öresundsregionen och i förlängningen hela Sveriges tillväxt och ekonomi. Id-kravet för alla resande över bron försvårar vardagen för alla de pendlare som dagligen reser till Danmark från Sverige, eller från Danmark och hit, för att arbeta. I kombination med de tidigare införda gränskontrollerna uppstår ett för företag stort aber vid funderingar på etablering i södra Sverige.

Den fria rörligheten i Europa verkar snart bara vara ett minne blott. Den har tagit årtionden att utveckla, men som bekant går det mesta fortare att riva ner än att bygga upp.

Anledningen till id-kraven är att man vill minska antalet asylsökande i Sverige. Frågan är vad vi vinner på detta, om det ställs mot alla de förluster som det innebär att upprätta gränskontroller och legitimeringskrav? Det vore klart bättre ur både ekonomiska och mänskliga perspektiv att lägga resurserna på att förbättra och effektivisera det mottagande som under hösten tangerat bristningsgränsen, och parallellt fortsätta verka för ett öppet Europa där alla delar på ansvaret.

Det görs bäst genom att agera föredöme.

För bara ett halvår sedan var det mycket svårt att tro att vår regering skulle bli ett föredöme i konsten att försvåra för dem som flyr för sina liv.

LÄS OCKSÅ: Dagens beslut är ingenting att vara stolt över