Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett höghus kan bli startskottet för fler: "Svårt säga nej till fler höga byggnader om man sagt ja till en"

Artikel 10 av 25
Skyskrapan på Stora torget
Visa alla artiklar

Att tillåta en skyskrapa i en stad kan vara startskottet för fler höghus.
I efterhand kan det bli svårt att säga nej till liknande projekt.
Det menar Umeås stadsarkitekt Tomas Strömberg och pekar på utvecklingen i Umeå.

Annons

Stadsarkitekt Strömberg vill inte ge sig in i debatten om en skyskrapa i Sundsvall, men pekar på att man noga bör fundera över konsekvenserna.

– En konsekvens är att det blir mer tillåtande att ha fler höga byggnader. Det blir svårt att säga nej till en utveckling med höga byggnader när man redan har tillåtit en, säger Tomas Strömberg.

Läs också: Nyberg och Wingårdh vill bygga höghus på Stora torget: "Kyrkan kommer inte längre dominera stadsbilden"

Politiker kan i framtiden resonera att "skadan" redan är skedd.

– Eller vi har redan påverkat det här, så varför tar vi inte ytterligare ett steg och den analysen tror jag är viktig att ta som planerare, säger Tomas Strömberg.

Så att tillåta "en" hög byggnad kan få större konsekvenser än man inser i ett första skede?

– Risken finns för vi vet inte vilka beslut våra politiker fattar i framtiden. Vi vet inte vad man använder för argument och därför ska man inte bara tänka på det som händer i steg ett utan vad konsekvenserna blir. Jag hoppas att den diskussionen förs i Sundsvall för det är en vacker stad, säger han.

Skulle man få ångra sig i Sundsvall?

– Det vill jag inte uttala mig om, men man ska vara medveten om att det finns följdkonsekvenser. Och det är också vad som har skett i Umeå, säger Strömberg.

Läs också: Skyskrapan på torget: Så mycket kostar den att bygga och så dyrt blir det att bo där

Historiskt har Umeå präglats av låg bebyggelse, men fick sitt första höghus i centrum 1958 med det 13 våningar höga Thulehuset. Sen kom 15 våningar höga Plaza Hotell på 90-talet vilket orsakade en het debatt. 9 000 umebor ska ha skrivit under en protestlista för att bevara Umeås låga stadssiluett.

– Det var en stor diskussion då att tillåta en hög byggnad vilket delade Umeå. Men nu har vi fyra uppförda höghus och ett femte är möjligt och det finns även planer på ett sjätte, säger Tomas Strömberg.

Däremot tror han inte att en hög byggnad i sig ökar en stads attraktionsvärde.

– Det är få dramatiska fördelar för en stad med en hög byggnad, säger Tomas Strömberg.

Han menar att om ambitionen är att sätta en stad på kartan så bygger alltid någon annan stad till slut något högre.

– Att hävda sig gentemot omgivningen med en hög byggnad tror jag inte är en framgångsfaktor i sig, säger Strömberg.

Läs också: Så kommer skyskrapan att byggas – "Modern men med samma material som andra hus i stenstan"

Men det finns även höghusprojekt i Umeå som havererat. 2012 stoppade länsstyrelsen ett höghus på 52 meter i centrum. Kommunen överklagade men regeringen sa nej med motiveringen att det skulle skada ett riksintresse: "I likhet med Riksantikvarieämbetet anser regeringen att större restriktivitet bör råda vid uppförandet av högre byggnader i de områden som tydligt visar den gamla stadens karaktärsdrag med välbevarad äldre låg bebyggelse" skrev regeringen i sin dom.

– Det var med hänsyn till riksintresset som en värdekärna som bygget stoppades och specifikt närheten till kyrkan och det område som ansluter till gamla läroverket. Det var inte riksintresset i sig för vi har flera högre byggnader i dag inom riksintresset, säger Tomas Strömberg.

Sveriges högsta husliknande byggnader

1) Turning Torso, Malmö – 190,4 m (2005)

2) Kista Torn, Stockholm – 120 m (2016)

3) Uppsala domkyrka, Uppsala – 118,7 m (1889)

4) Victoria Tower, Stockholm – 118 m (2011)

5) Kista Science Tower, Stockholm – 117,2 m (2003)

6) Klara kyrka, Stockholm – 116 m (1886)

7) Point Hyllie, Malmö – 110 m (2017)

8) Linköpings domkyrka – 106 m (1886)

9) Stockholms stadshus, Stockholm – 106 m (1923)

10) Sankt Petri kyrka, Malmö – 105 m (1890)

Källa: Wikipedia