Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett liv med sång och solidaritet

Sång, musik och omsorg om funktionshindrade. Det är tre saker som är och har varit viktiga hörnstenar i Anna Stina Söderlinds liv. Anna Stina har rötterna i Jämtland och blev Sundsvallsbo för 54 år sedan. I dag fyller hon 90 år och bjuder in sina vänner till firande.

Annons

Att Ann Stina Söderlind fyller 90 år är lite svårt att inse när man träffar henne. Hon har en imponerande vitalitet och en energi som smittar av sig. Körsång och föreningsaktiviteter bidrar till att hon håller sig frisk.

– Jag har så många roliga aktiviteter och trevliga yngre vänner och har inte lust att bara sitta för mig själv. Just i dag är det dags för "sång för hälsan" där vi sjunger i kör och mår bra tillsammans, förklarar Anna Stina.

Anna Stina föddes som yngst av fem barn i ett skogsarbetarhem i Stornäset, Bräcke. Hennes far dog när hon var bara åtta månader. Hennes mor måste hitta försörjning och blev hushållerska hos en bonde i Marsätt, Gällö. Anna-Stina och hennes tre äldre syskon blev utackorderade till olika släktingar i bygden. Den äldste 17-årige brorsan fick ge sig ut på egen hand söka arbete.

Hon gick småskolan i Fanbyn, Gällö. Efter bara två år bröt det ut en TBC-epidemi som slog hårt mot befolkningen.

– Det var många som dog runt omkring oss och en så dag fick inte jag och min syster komma hem till farbror Manne och tant Beda. Manne var döende i TBC och vi blev skickade till en annan släkting i Ismundsundet, där fick vi bo i fortsättningen.

Anna Stina klarade sig från farsoten och hon var en av många jämtländska barn som fick tillbringa två somrar i Kungsbacka på västkusten i en sommarkoloni för barn från TBC-drabbade hem.

Från den tidvis hårda barndomen gick det ändå bra för Anna Stina. Hon hade lätt för skolan och trivdes med att besöka kyrkan för att sjunga. Från 13-års åldern fick hon jobba som piga lite här och var.

Hon fick stipendium för att utbilda sig vid Hola folkhögskola, hamnade som barnflicka i Motala och senare i Gävle. 1945 fick hon jobb på hotell Erikslund i Ånge och två år senare vid ett hotell i Nyland. Anna Maria var nu en van hotellservitris och receptionist.

Hon träffade byggnadssnickaren Ivan Söderlind från Kramfors och de gifte sig i Gudmundrå kyrka 1948. Sonen Conny föddes året därpå och lillebror Ingolf föddes 1952.

Familjen flyttade till Sundsvall 1962. Det blev fortsatt mycket körsång i flera körer. Och Anna Stinas stora engagemang för funktionshindrade blev ännu större.

– Min son Conny var funktionshindrad och jag var med och startade en verksamhet för ungdomar med sådana handikapp. Vi startade Lördagsklubben 1970 och det blev en livaktig verksamhet.

Anna Stina arbetade inom hotell och restaurang och omsorgen fram till pensioneringen. Hon blev änka 2002 och 2005 miste hon sonen Conny. Ur dessa sorger gick hon dock vidare, förvånansvärt stark och positiv. Hennes yngre son Ingolf, välkänd i musiksammanhang, har varit ett mycket stort stöd.