Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett nytt sätt att bli gammal

I vår tid sker något som ingen tidsålder förut har upplevt: människor blir både 80 och 90 år och fortsätter att se bra, höra bra och må bra.
Samtidigt ses gamla som en belastning för samhället. Och hur förvaltar de själva gåvan att kunna se bakåt och dra slutsatser som tidigare generationer dog innan de hann dra? undrar författaren Bodil Jönsson, som igår besökte Bokia Vängåvan.

Hon är fysiker i grunden, men tycker att det finns saker som är mer spännande än Higgspartikeln. Till exempel tid.

Bodil Jönsson är författare och medfattare till ett 15-tal böcker, varav den mest kända, Tio tankar om tid", har sålt i 650 000 exemplar på ett 20-tal språk. I den senaste, "När horisonten flyttar sig" fascineras hon över en annan aspekt av tiden, nämligen att den är så lång och frisk för dagens seniorgeneration. Till Bokens Afton i går kom hon med visdomsord också på detta område.

Tanken slog henne först när hon var på konstutställning och "inte såg konsten för alla pensionärer". Sedan tänkte hon vidare, långsamt. Retade sig på att "gammal" är ett fulord som man inte får använda. Om man inte gillar "gammal" är väl "äldre" ännu fulare? Undra över ett samhälle som forskar fram allt bättre piller, starroperationer, hörapparater och konstgjorda höftleder, och sedan ojar sig över att de gamla kostar pengar.

– Jag frågade Region Skåne vems farmor de tyckte att man skulle skjuta. Det gillade de inte. Och eftersom medicinsk och teknisk forskning ligger bakom det här, så borde vi väl slopa den? sa jag. Det gillade de inte heller, säger hon.

80 procent av 80-åringarna är inte dementa; 66-plussarna är den grupp som upplever sig må bäst. En 75-åring i dag är lika fräsch som en 65-åring i mammas generation.

Bodil Jönsson ser en människa som ett träd med årsringar. Fast man till det yttre är 69 har man kvar alla de man har varit förr, och den kunskap som 5-, 10- och 35-åringen samlade kan blanda sig med 69-åringens och bilda fina synteser. Gamla hjärnor har svårt att lagra detaljer, men de behåller förmågan att klarlägga sammanhang, utveckla tankar och komma fram till storslagna slutsatser, byggda på en överblick över decennierna som ingen generation tidigare haft.

Men tankar tar ju tid också, hävdar Bodil Jönsson. Minns publiken när man fick bläddra i telefonkatalogen för att hitta ett nummer? I dag tar det tre sekunder. Innan vi börjar tro att datorn har hängt sig, alltså. Allt går snabbare och får inte de små grå i huvudet tid på sig att arbeta blir resultatet det vi ser omkring oss: stress, dåliga beslut och tirades av innehållslöst pladder. Det som är vettigt kräver tanke, tid - och arbete.

– All kreativitet föds i mellanrummen, men man får inga mellanrum om man inte håller på. Det visste redan Pippi Långstrump som började i skolan bara för att få sommarlov.

– När vi nu får förmånen att leva i den här generationen måste vi visa evolutionen att det var mödan värt att låta oss bli så här gamla. Vi får väl visa de unga att vi faktiskt kan något, vill något; att vi är levande.

– Hur vi ska göra det utan förebilder? Tja, vi hade inga förebilder i att vara tonåringar heller, för vi var den första tonårsgenerationen. Så nu får vi lära varandra att bli gamla på ett nytt sätt, säger Bodil Jönsson.