Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

För vem finns Selångers A-lag?

Missförstå mig rätt här nu, jag är den första att applådera Selångers raska marsch genom seriesystemet. Det laget med tränare Anders Högman i spetsen lyckats med är inget annat än en fantastisk bedrift – på det sportsliga planet.

Men frågan är om inte han och laget egentligen lyckats nästan för bra.

Selånger befinner sig nämligen nu på en sportslig nivå som inte på något sätt går i takt med det organisatoriska.

Bergsåkersgänget är i dag en av Sundsvalls största ungdomsföreningar (kanske den allra största till och med) med mängder av barn och ungdomar som lirar boll på alla dessa planer som finns på Bergsåkers IP.

Men ingen av dem kommer längre att kunna se sitt A-lag där – för de har flyttat in till stan. De har växt ur Bergsåkers IP, åtminstone anser de det själva.

När jag själv var liten grabb och växte upp i Matfors så var det givet att hänga på Thulevallen när idolerna lirade. Att få vara bollkalle när "Laban", "Keda" och de stora grabbarna i A-laget lirade var stort för en elvaåring. Låt vara att de allt som oftast höll till i fyran, det spelade ingen roll. De var mina idoler som spelade på min hemmaplan.

Ibland när träningen var slut kunde det hända att A-laget började sin träning. Då dröjde jag mig kvar och kikade innan jag tog cykeln hem igen.

Vilka ska dagens Selångerungdomar få vara bollkallar åt? Vilka ska de få se när de tränar?

Visst, det är inte en annan planet de flyttat till men det är heller inte hemma. Och för en tio- eller elvaåring är det inte alls samma sak när A-laget spelar inne på Norrporten arena i stället för hemma på Bergsåkers IP.

Det skapar en distans där A-laget lever sitt eget liv och ungdomsverksamheten ett annat, inte minst i en breddförening som Selånger ändå är.

Jag har mycket svårt att se några större vallfärder från Bergsåker in till stan under säsongen.

Jag är samtidigt givetvis glad åt att distriktet fått fram ett division I-lag, vilket jag efterfrågat en längre tid, då glappet mellan Giffarna och övriga lag blir mindre och lovande spelare på så sätt får en bra nivå att utvecklas ytterligare i och ta avstamp från mot än större uppgifter.

Men frågan är hur länge det kommer att hålla i en förening som Selånger FK? Breddföreningen som återigen blivit lite av en elitförening (minns hur det gick sist efter äventyren i norrtvåan). Jag tittar i spelprogrammet och ser att Selånger inleder borta mot Vasalund för att sen ta sig an Uppsalagänget Sirius på hemmaplan. Bland de 16 lagen i division I norra hittar jag åtminstone sju lag som är att betrakta som förstalag i sina respektive städer: Eskilstuna City, IFK Luleå, Sirius, Nyköping, Sandviken, Umeå FC och Västerås SK.

Det är alltså på den nivån Selånger ska spela, laget som hösten 2008 vann fyran genom att i sista omgången besegra numer nedlagda HOIF.

Jag hoppas, sett ur det sportsliga perspektivet, att Selånger fixar ett nytt kontrakt i ettan. Jag hoppas minst lika mycket även att föreningen klarar detta. Men jag ställer mig ändå frågan: För vem finns Selångers A-lag?

! Janne Laakkonen. Sundsvall Hockeys sena värvning slutade sexa i Allettans poängliga. Trots att han kom till laget när halva serien var spelad. 17 poäng på sju matcher är enormt.

? Hur kom det sig att det helt plötsligt var tomt i börsen hos Giffarna, egentligen? Helt klart obra.