Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skador, drömmen om allsvenskan och karriären som fysioterapeut: "Det finns både förebilder och de jag vill vara bättre än"

Fyra knäoperationer, klivet upp i Elitettan, drömmen om Allsvenskan och A-landslaget. Trots att fotbollen tar upp mycket tid för SDFF-spelaren Irma Nordmark jobbar hon även heltid som sjukgymnast. "Hur bra du än är som damspelare kommer du aldrig kunna leva på fotbollen i hela ditt yrkesliv", säger hon.

Annons

Till vardags jobbar Irma Nordmark som fysioterapeut. Det är ett område som hon känner till väl, i och med hennes många skadebekymmer under karriären.

Hon är elitfotbollsspelare och ingår sedan förra året återigen i SDFF:s trupp. Trots skadebekymmer som innefattat avslitna korsband, trasiga menisker och broskskador kommer hon gång på gång tillbaka ut på planen.

– Det är svårt att säga vad som är det bästa med fotbollen, men just det där att få dra på sig matchstället och gå ut som ett lag. När det kommer till fotboll har jag alltid tyckt om laginsatserna framför det individuella spelet.

Till vardags hittar man Irma Nordmark på Alnö Vårdcentral, där hon jobbar som fysioterapeut. Att få ihop vardagen är inte alltid det lättaste och oftast ligger mycket planering bakom.

Läs mer: Hon bakar kakor på jobbet – och spelar elitfotboll på fritiden: "Något annat alternativ finns inte.

– Det fungerar ju, men man har inte så mycket fritid utöver jobbet och fotbollen. Jag går ständigt omkring och har lite dåligt samvete för att jag inte hinner med kompisar och familj så pass mycket som jag skulle vilja. Jag är glad att jag har min sambo, för det blir att mycket läggs på honom när det kommer till städning och matlagning, säger hon.

I och med att hon själv varit skadedrabbad är det inte en helt främmande värld som fysioterapeut.

– Jag tycker om att jobba med människor och det är roligt att kunna hjälpa. Jag visste egentligen inte vad jag ville utbilda mig till, men på grund av att jag själv haft mycket skador har jag mött både bra och dåliga sjukgymnaster. Det finns de som jag ser upp till och så finns det de som jag vill vara bättre än.

Jobbet ute på Alnö är ett jobb hon trivs med och även ett område hon själv har nytta av i sin fotbollskarriär.

Efter att SDFF tog steget upp i Elitettan krävs det ännu mer av spelarna.

– Det gör det. Det är ett annat tempo och det är alltid skillnad mellan alla divisioner, vilket gör att det blir en stor skillnad att kliva upp. Förut kunde hela laget göra en dålig match och ändå vinna, men nu gäller det att prestera på topp hela tiden. Små misstag kan vara matchavgörande.

Samtidigt som det krävs mer av spelarna innebär det också att fritiden blir åsidosatt.

– Det är svårast att hinna med det som inte rör jobbet och fotbollen. Jag hinner inte träffa vänner och familj så ofta som jag skulle vilja och när jag väl ska träffa kompisar är det i princip att se över hur schemat ser ut nästkommande månad.

Läs mer: Sandra Sandberg om vardagspusslet som kvinnlig elitfotbollsspelare och drömmen om Allsvenskan.

Som damfotbollsspelare är det i regel svårt att kunna lägga all fokus på fotbollen och oftast krävs det att spelarna jobbar på sidan om.

– Hade jag fått välja hade jag nog varit heltidsproffs. Men sedan kanske jag valt att skaffa mig en utbildning ändå, för hur bra du än är som damspelare kommer du aldrig kunna leva på det under hela ditt yrkesliv.

Under tre år utbildade sig Irma Nordmark till fysioterapeut, vilket hon gjorde i Linköping. Trots att studierna var en utmaning i sig upplever hon att det var lättare att få ihop logistiken.

– Då hade man lite mer fritid och därför var det lättare när jag pluggade. Då gick det att anpassa på ett helt annat sätt. Om det var någon föreläsning på dagen kunde jag gymma innan det var dags för skola och hann därefter hem och slänga i mig ett mellanmål innan jag skulle på träning.

När studierna i var avslutade flyttade Irma Nordmark och hennes sambo åter till Sundsvall. Där tog hon än en gång plats i SDFF.

När studierna var avslutade gick flyttlasset återigen till Sundsvall, vilket även innebar en comeback till SDFF.

– Egentligen hade jag nog kunnat bo var som helst. Både jag och min sambo är från Sundsvall och han ville väldigt gärna hem till familjen. Då var det egentligen inte så mycket att prata om, för jag tycker om Sundsvall och jag har ändå spelat här förut – även om det inte är så många kvar sedan jag var här sist. Men det var roligt att komma hem, det är väl när man flyttar som man värdesätter familjen mer på något sätt.

Av truppen som fanns innan Irma Nordmark flyttade för att studera återstår nästan ingenting. Många nya spelare har kommit in i laget och tidigare spelare har både flyttat och bytt klubbar. Trots att mycket förändrats ser hon inte det som något negativt.

– Det nya laget känns bra. Rent lagmässigt tycker jag ändå att det känns bättre i år, än vad det gjorde i fjol. Man måste kunna ställa höga krav på varandra och är det inte en tight trupp kan det nog bli väldigt mycket dispyter i laget, vilket leder till en del tjafs. Man måste kunna ha högt i tak och det klarar man bara om man känner varandra väl.

Läs mer: Se SDFF:s drömmål möt Östersunds DFF.

Trots att hon genomgått fyra knäoperationer och därmed fått lägga en hel del tid på rehabilitering finns alltid viljan att ta sig tillbaka kvar.

– Jag tror att man måste tycka att det är det roligaste som finns, det går ju inte annars. Tycker man inte att det är roligt så går det inte. Det är alltid häftigt att se de riktiga spelmålen. Därför har det varit kul det här med Island, för där är det inte en individuell stjärna, utan där är det ett lag som kämpar.

Tidigare har drömmen alltid varit att ta sig så högt som möjligt. På grund av skadebekymmer är det något som nu förblir en dröm.

– Drömmen har väl alltid varit A-landslag och att få spela i Allsvenskan. När jag var liten var drömmen att börja i SDFF och ta dem till Allsvenskan. Men ska jag vara realistisk så är jag ju ändå 24 år och har förstört knäna för många gånger, så jag borde egentligen ha lagt av för längesen. Drömmen har väl försvunnit lite, men fick jag välja skulle jag hamnat där. Nu vill jag bli så bra som möjligt och framför allt så bra som jag kan bli i dag.

Mer läsning

Annons