Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Giffarnas egen Trappatoni

Aldrig ledig, alltid uppdaterad. Att vara klubbchef på allsvensk nivå är att leva med fotboll 24 timmar om dygnet. Men GIF Sundsvalls Trapattoni klagar inte. Tvärtom känner sig Urban Hagblom privilegierad.

Annons
Armanikostym, rakvatten från Gucci, vattenkammat hår och en sådan där liten gräddvit scarf som ligger prydligt och tvärsäkert på axlarna.
En bild av Urban Hagblom, klubbchefen.
Knappast. Det är inte därför \"Ubbe\" från Ljungaverk är Sundsvalls var på Trappatoni.
Det är snarare det där andra.
Det där mindre glamorösa.
För om det är någon som har fotbollen som huvudkudde så är det han.
Urban Hagblom är uppkopplad dygnet runt.
Han jobbar långsiktigt, han jobbar kortsiktigt, han jobbar jämt.
Det är ett sätt att leva, säger Urban.
Nu går han på sitt elfte år med GIF Sundsvall som arbetsgivare.
Och hans roll har förändrats.
1995 var han assisterande tränare och sportchef. 1998 blev han bara sportchef för att sedan 2001 ha rollen klubbchef.
I takt med att föreningen har utvecklats har också min roll ändrats. När jag började 1995 var vi tre heltidsanställda, i dag är vi 50. Och som klubbchef är jag ytterst operativt ansvarig.
Jag ska också jobba långsiktigt tillsammans med styrelsen i exempelvis strategiska frågor som är riktade mot ekonomi och marknad. Men inom en ganska snar framtid tror jag att det kommer att finnas både en sportchef och en klubbchef i GIF Sundsvall. Båda rollerna börjar bli för komplexa.
Han gillar det han gör.
Nästan så att han står i eld och lågor.
Du måste brinna för ditt jobb från den dag du börjar till den dag du slutar. Känner du att du börjar bli less är det dags att kliva åt sidan och låta någon annan att ta över.
Det slutar aldrig att snurra. Det här jobbet lever du med 24 timmar om dygnet, man måste alltid vara åtkomlig. Baksidan av det är du aldrig är privat och att du måste ha en otroligt förstående familj.
24 timmar om dygnet, du borde ha timlön?
Ha, ha. Det går inte att räkna de arbetstimmarna man lägger ner. Men det är inte för lönen du väljer det här jobbet, utan för att det är roligt. Jag tycker att jag är privilegierad.
Giffarna har växt.
1995 var A-laget ett mittenlag i division I norra som slog topplagen och förlorade mot botten lag.
2005 har A-laget allsvenska muskler som kan brotta ned allt motstånd inom landets gränser.
Så frågan är har klubben äntligen etablerat sig i den högsta serien? Sjätte raka säsongen i storserien väntar ju?
När blir ett lag etablerade? Jag vet inte. Men man kan väl säga att vi har stabiliserat oss. Samtidigt ska man ha klart för sig att det handlar om små marginaler. Titta på de stora klubbarna som AIK, Djurgården och Malmö, de har alla åkt ur.
Det gäller att ha lite tur också. Men vi har stegvis flyttat fram positionerna, ekonomiskt, organisatoriskt och sportsligt.
Ändå minskade ni omsättningen i fjol?
Det var medvetet utifrån att vi ville få sätta organisationen ordentligt och få jobba med kärnfrågorna. Vi hade ett år utan att göra några extra arrangemang. Ingen Elton John-konsert, ingen U21 landskamp, och inget hundra-års-jubileum.
Målsättning nu är att öka omsättning upp till fem miljoner kronor, så att vi landar någonstans mellan 3334 miljoner.
Publikt då?
-Vi har budgeterat med ett snitt på 5 500 åskådare, men jag ser det som ett litet misslyckande om vi kommer att ha under 7 000, för i fjol hade vi nästan 6 400 och i år kommer vi att höja eventen runt arenan. Men framför allt handlar det här om de sportsliga resultatet.
Och vad tycker du är realistiskt rent sportsligt?
Vi måste ju sikta på att bli bättre än i fjol. Sjua och uppåt. En delmålsättning är att bli ett bättre bortalag, i fjol var vi helt enkelt för dåliga. Det är något som vi tittar på, för vi är trots allt det lag som reser mest och längst i serien.
Om du blickar framåt då? Vart ser du Giffarna om fem år?
Då tror jag att vi har bjudit publiken på europeisk cupfotboll i någon form.
Det klart, Sundsvalls Trapattoni måste vara kontinental.
Han som har ett tämligen suveränt facit i Giffarna.
Under de tio åren Urban Hagblom har varit i klubben GIF Sundsvall bara försämrat sintabellplacering en enda gång.
Det var 2003, då GIF fick kvala.
Men det är också det året som jag, spelarna och föreningen lärde oss mest.

Urban Hagbloms all star lag
(Från hans inträde i klubben 1995 tills i dag, enligt 433)
Fredrik Sundfors Fredric Lundqvist, Patrik Eriksson-Ohlsson, Michael Brundin, Magnus Svensson Hasse Bergh, Joel Cedergren, Tommy Bergersen Andreas Yngvesson, Leif Forsberg, Jonas Wallerstedt.
Tränare: Per Joar Hansen.

Hagbloms bästa värvning:
Mikael Dahlberg.
Hagbloms sämsta värvning:
Totalt sett, säger jag McKinley Tennyson.
Hagbloms drömvärvning:
Mer realistisk sett säger jag Petter Andersson. Jag är helt övertygad om att han är professionell om några år. Jag tror även att blir en A-landslagsspelare. Får jag välja helt fritt blir det Kaká i Milan.

larnaca (ST)
GIF Sundsvall är rädd om begreppet Norrlandslaget.
Ändå står klubben vid en vägkorsning och spanar mot nya framkomliga vägar.
Som den till Afrika.

GIF Sundsvall kommer aldrig kunna betala de högsta lönerna i fotbollssvenskan.
Och GIF Sundsvall kommer aldrig att lyckas locka de allra bästa spelarna.
Men det finns andra möjligheter.
Blir vi bättre minskar antalet talangfulla spelare som kan vara intressanta för oss, säger klubbchef Urban Hagblom.
Det är därför Michael Adeyinka från Nigeria är här.
Vi försöker hitta en ny markand med talanger där vi är först. Och en del i det kan vara att knyta upp relationer på en annan kontinent, funderar Hagblom.
Precis som Djurgården.
Och Örgryte.
Och Häcken.
Ja, med det behöver inte handla just om Afrika. Även om det där finns talanger som har fart och teknik, säger Hagblom och fortsätter:
Det rör sig om att hitta speciella spelartyper i spannet 1719 år, som vi sedan ska förädla. Det handlar om att jobba på sikt, det kanske tar två eller tre år innan vi vet om den här spelaren har de rätta kvaliteterna.
Afrika, Sydamerika eller Östeuropa?
Oavsett vart GIF väljer att vända sig så är GIF mycket måna om sin profil som Norrlandslaget.
Det ena får inte utesluta det andra.
Varumärket är jätteviktigt för oss och vi jobbar för att det ska bli ännu starkare. I dag är det ett sätt att profilera staden Sundsvall och regionen, men vi vill också bli en angelägenhet för hela Norrland, säger Hagblom.
Han tillägger:
Men det tar tid, det kanske tar en hel generation. Men i dag upplever i alla fall jag att vi har goda relationer med klubbarna ute i Norrland.
Ja, exempelvis är John Lindestig utlånad till Östersund i division II.
Medan vi hittar Fredrik Norberg i Boden i Superettan.

Mer läsning

Annons