Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Viskan går målvaktsposten i arv

I Viskan går målvaktsposten i arv. När Hans-Göran Wilhsson lade av tog sonen Peter över. Och när Peter nu gör sin sista säsong är det hans son Christian som står beredd att axla manteln som förstekeeper. — Åren har bara gått. Jag har också tänkt sluta länge, men det är något visst med femman och alla derbymatcher, säger Peter Wilhsson.

Annons
Wiskans Idrottsförening är derbylaget nummer ett inom Medelpadsfotbollen.
Med klubbhuset i Sundsvalls kommun och gräsplanen på andra sidan Ångegränsen blir det kommunderbyn nästan varje gång.
Det är också bra mycket skojigare att möta Stöde, Torpshammar och Ljunga än att åka till exempelvis Söråker, skrattar tränaren sedan fem år tillbaka Lennart Wallsten.
Wallsten är jämngammal med sin målvaktsveteran. Fyller 41 i år. Och har i likhet med Peter Wilhsson ett helt fotbollsliv i lilla Viskan bakom sig, byn i gränslandet mellan Sundsvall och Ånge och tidigare mellan divisionerna V och VI.
Sedan Medelpads Fotbollförbund skrotade sexan har laget varit ett stabilt division V-lag...
Vi har väl aldrig riktigt haft kvalitet nog för att ta klivet upp i fyran, konstaterar Wallsten, som under sin aktiva tid gärna höll ihop uteförsvaret som libero framför Peter Wilhsson.
Båda hann med att uppleva den senaste storhetstiden, då skånske storskytten och målspottaren Tommy Svensson anlände från Sund och så när skjutit Wiskans IF till distriktsfotbollens egen storserie: division IV Medelpad.
Jag tror Tommy gjorde 70 mål på bara ett par säsonger. I sin debut gjorde han fem mål på bortaplan, och sedan följde han upp med tre-fyra till i hemmamatchen därefter, minns Lennart Wallsten.
På den tiden tidigt 80-tal var det också full fart i Viskanparken, med danser och uppträdanden.
Föreningen arrangerade inte, men tjänade ändå en hel del pengar på sidoinkomster som lotteriförsäljning, bilparkering och liknande.
I år är ett enda tillfälle inbokat i \"Parken\".
Det är midsommardagen, då vi kör lite festligheter där i klubbens regi, berättar Lennart Wallsten.
I Viskan med omnejd har intresset för bygdens eget fotbollslag alltid varit stort.
Publikmässigt tillhör WIF nästan alltid topparna i serien.
Resultat- och tabellmässigt har det däremot brukat vara litet si och så.
Men i fjol hade laget en osedvanligt lång formtopp.
Tio matcher i följd utan förlust över sommaren och en bit in på hösten imponerade på de flesta som följder division V-fotbollen.
Så förhoppningarna borde därför vara stora inför årets säsong. Eller?
Truppen kanske är i yngsta laget, trots att jag hade hoppats fler skulle ha följt med från P17-laget upp i A-truppen. Men det blev bara några stycken, säger nye lagledaren Per-Anders Andersson, i fjol coach för pojklaget, som också hade en alldeles utmärkt gästtränare i Robert Söderberg, tidigare guldtränare när grannen Stöde IF tog steget upp i fyran.
Tur då att man har sin rutinerade målvakt, Peter Wilhsson, som debuterade i klubbens A-lag som 14-åring.
Förstemålvakt på den tiden var Hans-Göran Wilhsson, vars debut i \"strora sammanhang\" skedde i numera avsomnade Erikslunds SK:s A-lag som 14-åring.
Några år senare blev det träningar i Sundsvall med allsvenska GIF, vars trupp innehåll både Hasse Eriksson från Ljunga och Wiskanfostrade Arne Persson.
Hans-Göran vände dock åter till västra Medelpad och Wiskans IF efter utflykten österut.
Och där är han kvar och en trogen gäst på läktaren när det vankas matcher med sonen Peter eller barnbarnet Christian i målet.
Hur gammal minstingen Christian är?
Jo, just det: 14.
Men jag fyller 15 senare i år, skyndar sig Christian att tillägga.

Mer läsning

Annons